55 I forlsäUiiinjjjen ulvecklar han dessa grundtankar. Ilan pustar sålunda att hältiga och våldsamma intryck lörorsaka bestörtning och slag i hjiirtal, men deras verkan varar ej länge, låi avråttningsscen ;ir »IVir stiirre delen av miinniskor ej annat ån ett skådespel. eller ett föremål antingen av medlidande eller ock förargelse. Dessa hågge slags tankar intaga åskådarnas sinnen långt mer ån den hålsosamma farhåga lagen fordrar skulle dem diirigenom l)ihringas. Men hos den som är vittne till ett stadigt varande lindrigt straff, iiger en fiidd tanka alltid överhanden, emedan han är allena».'*^ Därefter formulerar han en viktig princip: »På det ett straff må kunna anses för råttvist, bör det endast vara inskränkt inom så stor h(')jd i skärpningen, som gör tillfyllest, att människor nndfly lasterna.» 1'rihetsstraffet uppfyller detta sista krav. menar han. Att dcimas till evigt slaveri har allt det som fordras att »avskråcka den allra överdådigaste ifrån missgärningars fiinivande även så väl som sjiilva dödsstraffet». Han tillägger alt frihetsstraffet med långt större säkerhet åstadkommer sådan verkan. inossii (l;i inininu' ma replicalo improssioni. clie (ia un forte ina passeggero movimeiilo. l/imi)ero (leiral)ilu(liiu‘ é uiihersale so])ra ogni es.sere che sente: e eome 1'uomo parla. e eammina. e proeaeeiasi i suoi bisogni eol di lei ajuto, eosi le idee inorali non si slani[)ano nella mente. elie ])er dnrevoli ed iterate pereosse. \on é il terriltile ma i)asseggero s])etlaeolo delta morie di uno seellerato, ma il Inngo e slenlato esempio di im uomo privo di Iil)erlä. elie, divenulo l)eslia di servigio. rieompensa eolle sue falielie (piella soeielå elie lia offesa, ehe (■ il freno pin forte eontro i delilti. Quelfeffieace. perelie spessissimo ripetiilo riiorno sopra di noi medesimi: »io slesso sarii ridollo a eosi »lunga e misera eondizione. se eommetlen") simili misfaiti». e assai jiiu possenle. elie non 1‘idea delta morie. elie gli uomiui veggon sempre in una oseura lontananza.» 1 loeliseliild. eil.ed.. s. 102. Originallexleii. eil.ed. s. ä.'): »La pena di morie divieiie nno siiellaeolo per ta niaggior jiarle. e un oggetlo di eonipassione mista di sdegno [ler aleiini; ainliidue (juesli senlinienli oeeuiiano pin 1'animo degli s])eltalori, elie non il salutare lerrore. elie la legge jirelende is])irare. Ma nelle ]H'ne moderate e eontinue. il senlimenlo dominante e rullimo. perelié é il solo.» Hoelisetiild, eil.ed. s. 102 f. Originallexleii. eil.ed. s. .'lä: Perelié una pena sia giusla non deve avere ehe cpiei soli gradi d'iiitensione. elie haslaiio a rimuovere gli uomini dai delilti: ora non vi é alenno ehe, rifletlendovi, seeglier possa la tolale e per|)elua perdila della propria libertä, per quanto avvanlaggioso jiossa essere un delitto: diinqne rinlensione della pena di sehiaxilu lierpelua. sosliluila alla pena di iiiorte, ha eifi ehe basla per rimuovere (pialiiiKiue animo delerminalo: aggiungo ehe ha di ]iiu:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=