52 Upplysningsrörelsens kritik av avskräckniiigsmetoderna ledde till en omprövning av dessa metoder med utgångspunkt från frågeställningen; Hur skulle avskräckningspolitiken utformas för att verkligen leda till det avsedda resultatet —att genom sin effektivitet förhindra brott? Beccarias stora betydelse som straffråltslänkare synes just ligga i att ban i sitt arbete »Dei delitti e delle pene» av år 1704 gav ett svar ])å denna fråga, som genom sin fiirening av temperamentsfull reaktion mot det samtida slraffrättssystemets bristfälligheter oeb sin kalla, nästan obönhörliga logik utiivade en utomordentlig attraktionskraft både på den humanitärt orienterade upplysningsopinionen och på de lagstiftare, som sökte efter utvägar alt avveckla de föråldrade avskräckningsmetoderna genom reformer, som gjorde avskräckningen mera effektiv. EftersomBeccarias viktigaste insats ligger i hans kritik av dödsstraffet och hans förslag till straff lämpliga alt ersätta detta, skall jag i det följande i huvudsak begränsa mig till att behandla hans tankegångar härvidlag. Det var nämligen hans kritik mot dödsstraffet, som särskilt väckte anklang, väl icke hos alla samtida filosofer,^*^ men. vad som var viktigare, bos furstarna i flera länder —däribland Sverige. Orsaken till att frågorna kring dödsstraffets berättigande och användning kommo att stå i förgrunden för debatten inom den upplysta opinionen och i första hand influerade lagstiftarna var naturligtvis att detta straff fortfarande dominerade straffrättsskipningen. I jämförelse med denna problematik syntes de flesta andra straffrättsliga och straffprocessuella frågor vara av underordnad betydelse. Endast frågan om tortyrens berättigande tilldrog sig en uppmärksamhet, som kan jämföras med den vilken kom dödsstraffet till del. 1 sin kritik av dödsstraffet gick Beccaria fram på tvenne helt skilda linjer. Han förkastade det. å ena sidan därför att det stod i strid med hans tolkning av samhällsfördraget, å andra sidan därför att dess avskräckande effekt var otillräcklig. I sin tolkning Radzinowicz. a.a., s. 285. Det må emellertid påpekas att hans kapitel om dödsstraffet infogs i Encyclopedie Métodiqiie under rnbriken Peine de Mort.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=