51 (lärf()r all de äro i’ryiiinia ulan diiiiör all de fördärva sedenia oeh (ika l)roll,slii4helen. Diulssiraffen (‘(irkaslas inie därnh- alt do äro för hårda idaii därfiu' all de äro oekonomiska. Han anlii^'i'er en inerkanlilisliskl inspirerad synpunkl, som han på ell lillspelsat siill ullryekl så all hiingda ljuvar inIe är lill nylla fiir någon, medan di“ diiremol. om de få leva. kunna ullVira ell f(')r slalen nylligl siraflarhele. 1’åidasl genlemol lorlyren anför han i förslå hand humanilära moliveringar.'*'* Men liksom hos Monlescpiieu äro hans krilik och reforml(")rslag i alll väseniligl hyggda på en prcivning av den dålida slraffrällsskij)ningen ur effeklivilelssyn])unkl.'*^ Fiir Moniescpiieu var siraffrällsskipningens uppgifl all upprällhålla ordningen. Vollaire ullryekle egeniligen samma lanke, då han hävdade all »la vérilahle juris])rudenee esl d'empeeher les délits». Med delta siraffrällsskipningens syfle fiir iigonen förkaslade häda de samtida avskräekningsmeloderna därfiir atl de voro ineffektiva. Inte heller Voltaire hygger sålunda i någon nämnvärd grad sin direkta argumenlalion på humanilära motiveringar. 'Fill skillnad från Monlescpiieu har han emellertid fiirsiikl finna en formel, varigenom han knyter samimin rätifärdighelsmotiveringar och samluillsnyllomoliveringar. Han säger nämligen att straffen måste rällfiirdigas genom sin nylla fiir folkets viilfärd. Ha de inie denna motivering i samluillsnyllan. äro de iide rättfärdiga. Nu är att märka all denna formel lillkommil e:a 10 år efter publiceringen av den fiirsla franska upplagan av Beeearias arhete och sannolikt har Vollaire här liksom på så många andra punkter lagit intryck av Beccaria. 'Fill den idéhistoriska prohlematiken kring denna formel skall jag i del fiiljande återkomma.^'’’ slrnfTol :tr iu)(lv;iii(li},'l. feliii <)u il n'y aiiroit jias (I'aiilro nioyen <le saiiver la vie du plus i’rand nonihre. (’.'esl le cas ou Tun tue un ehien enraf,'é» . . .) skall inan diinia l)rotlslinf,'en alt leva fi’)r att vara nyttig: »qn'il Iravaille eonlinuellenient junir son pays, paree (juil a nui ä son pays. II faut réparer le doniinage: la inorl ne répare rien.» Ilan l)ein(’)ler vidare lui liinkt krilik av Meeearia med fiiljande satser: »Vous répoiulez sans doule, (|u’il ne s’agit jias iei de diseuler cpielle esl la |)unilion la ])lus donee, niais la ])lus utile. Le grand objel. eoninie nous I'avons ilit. esl de servir le publie.»! Op. eil. s. ‘)2 ff. .Ifr iiven hans ('.oninienlaire sur le livre des délits el des jieines. 17(1(5. -Se nedan s. 91 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=