RB 10

4;') frdluför (lilt känijxulc för hunuiuilcts- och leijolitetsprincipenms (jcnoniförondc i sfraffnilten och strutfrätlsskipniiii^cn. Den iiirra av dessa 1,'riiiKlsatser tojf sig ej blott uttryck i kraven [)å avskatlande av all grymhet i hestrartningslormerna och av tortyren som inkvisilionsmedel ulan även i den helydelselulla principen, alt sIralTen l'()r de särskilda hrollen aldrig linge bestämmas strängare än niklvändigt ur hrottsprevenerande synpunkt och det genom brottet kninkla intressets sociala värde.» (Min kurs.) \är dessa (‘(irla11 are tala om Monlestpiieus och Heccarias humanitiira doktriner (Uadzinowicz), »den lör upplysningstiden karakterisliska humaniseringslendensen». »lieccarias vilja alt utbreda humaniseringen av strat Trättsskipningen», »human i let stanken tränger igenom» (Schmidt). att gränserna liir rättigheten att straffa skidle nigciras av rättvisa och mensklighet (Olivecrona) eller oin att upplysningsfilosoferna frainhir allt kämpade hir humanitetsoch legalitelsprinciperna (Agge), ha de emellertid uttryckt sig på ett sätt. som lätt kan ge upphov till den IVireställningen all upplysningsfilosofernas reformkrav väsentligen motwcrodcs med humanil;ira argument säga mera än all upplysningsfilosoferna kämpade för en mildring av straffen. 1 varje fall Radzinowicz synes emellertid mena något annat när han talar om the lihcrol ond humonitorion doctrines of Becearia and Montescpiieu. Han tycks anse alt dessa präglades av frihetsoch humanitelsvärderingar. vilka anfördes som motineriiujar för refornikranen. När l'’herhard Schmidt säger att Becearias arbete »har idéerna om en sekularisering, rationalisering och framför alll en humanisering av den (iverallt såsom outhärdlig u])pfallade straffrätlsskipningen över världen», får man också det intrycket all han uppfattar Becearias reformkrav såsom i första hand byggda på humanitära motiveringar. Om denna tolkning av Badzinowicz s och Schmidts up])fattningar är riklig synes det mig att dessa ftirfatlare haft en felaktig hireslällning om Monlescpiieus och Becearias argumentation. 1 varje fall iiro generella bestämningar av upplysningsfilosofernas läror på straffrättens område, i vilka dessa läror framställas såsom väsentligen präglade av humanitära motiveringar, missvisande. Som jag i det följande skall försöka klarlägga, präglades även om förf. kanske inte menat att

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=