44 der Naturrechtslehre bereits vollzogenen Säkularisierung und Rationalisierung des Strafrechts hinziitreten miisste, sollte das iiberkommene Strafensystem seiner inittelallerlichen Eigenart entkleidet werden.» Om Heccaria säger han bl.a.:^® >>I)ie Hiinutnisierung der Strdfrechtupflege will Becearia aiich auf den Strafprozess ausgedehnt wissen ...» »So weisst sein Prograinm in Cbereinslimmung mit Montesquieu nicht nur auf Hiiiminisieriing, sondern auch auf Liberalisierung». Utvecklingen i Tyskland under intryck av Montesquieus och Voltaires samt den inhemska reformdoktrinens läror sammanfattar Schmidt så: »Die Front gegen die mittelalterlichen Erscheinungen des Strafrechts wird fest und geschlossen; der Hiimnnitätsgeddnke setzt sieh diireh.-^ iMina kurs.) 1 både äldre och nutida svensk forskning möta liknande uttalanden. Sålunda säger Knut Olivecrona om Heccaria: »vid bestämmandet af gränserna för rättigheten att straffa yrkade han att dessa allena skulle utgöras av rdttvisd och mensklighet».-^ Ivar Agge-- har uttalat: »Eiir upplysningstidens män stodo de straffrättsliga problemen i centrum av samhällsdebatten. Rådande missförhållanden i form av grymma och meningslösa straff samt den ofta totala frånvaron av rättsgarantier mot godtyckliga bestraffningar. olaga frihetsbenivanden och andra (ivergrepp i eller utom brottmålsförfarandet ledde till att upplysningsfilosoferna 19 op. cif. .s. 208. 99 op. fit. .s. 209. I ett f(3redraf» i I'ril)oiirg år 1957 har han tillspet.sat detta omdöme .sålunda: »Zwei Jahre später. 1704, triig Cesare Becearias weltheriihmles Buch »Del delitti e delle pene» die Ideen der .Säkularisieruni', Bationalisierung und vor allem auch der Humanisierung einer iiherall als unerträglich empfundenen Strafjustiz in alle Welt.» (Se Schweizerische Zeitschrift fiir Strafrecht, 73, 1958. s. 348.) 91 Olivecrona. a.a., s. II. Se för liknande omdömen Nils .Stjernherg. Om straff och .strafftillämpning i Europa före upj)lysningstidehvarvet. (Tidskrift for Retsvidenskah. 20 .\arg.) 1907, s. 159 f. 99 I ovan citerade studie Från straffriitt till kriminalvetenskai). 1957 s. 12. Det hör anmiirkas att -\gges förtydligande »att straffen för de siirskilda hrotten aldrig finge hestiimmas strängare ;in nödvändigt ur hrottsprevenerande synpunkt och det genom hrottet kränkta intressets sociala viirde» nyanserar hans uttalande j)å ett hetydelsefullt siitt. I .\gges framhävande av legalitetsjirincipens hetydelse för upplysningsmiinnen instämmer jag. .\len då deras krav på denna punkt siielat en underordnad roll för svensk utveckling herör Jag den endast i andra hand.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=