4:i \'ad menar Moiilesquieii med denna I'ormulering? \"ad sknlle det vara som naturens röst ropar till (eller mot) honom? Med tanke på den betydelse han tillmäter hänsynen till den mänskliga värdigheten vill det synas som om han menade att tortyren vore ett allllT)!' grymt oeh kränkande förfarande för att fä användas mot en mänsklig varelse. Om denna tolkning är riklig skidle han alllsä i andra hand ha anfört en humanitär motivering mot tortyren.*^ Del kan här vara skäl alt stanna inför termen hiiiiKtnitär mot ivering fiir att diskutera dess innebörd. 1 häde den allmänhisloriska och den straffrättshistoriska litteraturen finns det en stark tendens att betona upplysningstidens strafflagsreformer säsom nttryck f(")r en huiuduitär reformrörelse; reformerna anses ha varit ett resnltat av en humanitär reaktion mot den dåtida straffrättsskipningens grymhet och godtycklighet. Det vore lätt att citera en mångfald belägg härför. Sälnnda säger L. Radzinowicz alt »a new and much more humane penal doctrine was evolved in many European countries in the middle of the eighteenth centnry». Monlescpiieus betydelse anges vara att han beredde väg för »more enlightened and humane doctrines to come».^® Om strafflagsreformerna säger Radzinowicz:^^ »Introduced under the influence of the liberal and humanitarian doctrines of Montesquieu and Beccaria, they certainly greatly improved the existing systems of justice in all the countries concerned.» Eberhard Schmidt uttrycker sig i liknande ordalag. Om Montesquieus arheten säger han: »Hier is es der (iriindsatz von der Proportionalität der Verbrechen and Strafen, der das Zentrum seiner \Straftheorie’ darstellt und zum Anqelpunkt fur die dem Aufklärunqszeitalter eigene Ihimanisieruiujistendenz merden sollte» (hans kurs.), diese Humanisierungstendenz. die als entscheidender Faktor zu der in .Ifr hans ultalanden i Pcnsées et fragments inédits, t. 2, s. 385 ff. P. Barriére har (L’lluinanisme de 1‘esprit des lois, Bicentenaire . . ., 1948, s. 105 ff.) påvisat att hiinsynen till den mänskliga värdigheten är grundläggande för Montesquieus åskådning. Badzinowicz, a.a., s. 208. op. cit., s. 275. op. cit.. s. 297. Schmidt, a.a., s. 205.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=