42 kräiikla objektet, ocli å den andra sidan en nyanserad avskräckningsmelodik.*" Den senare vill han se tillämpad vid brott gentemot den allmänna ordningen, som äro »iine simple lesion de police». Talionsprincipen lörordas om brotten mot ordningen gä så långt att de kränka säkerheten till person: »Les peines de ces derniers crimes sonl ce qu on appelle des siipplices. (Vest ime espéce de talion, qni fait qne la société refuse le sureté ä un citoyen qui en a privé, ou qui a voulu en priver un autre. Otte peine est tirée de la nature de la chose, puisée dans la raison et dans les sources du bien et du mal. Un citoyen mérile la mort lorsqu'il a violé la sureté au point qu'il a öté la vie, ou qu'il a entrepris de Toter. Cette peine de mort est comme le rernede de la société malade.»‘ ^ I fortsättiiingen behandlar han brott mot egendomens säkerhet och förklarar att även om det kan finnas skäl att tillämpa dödsstraff, vore del dock måhända bättre och mera i överensstämmelse med brottets natur, om straffet utgjordes av böter. Eftersom det finnes brottslingar, som sakna egendom och gärna angripa andras, måste emellertid ett kroppsslraff komplettera bötesstraffet.^- Gentemot tortyren invänder han i första hand att den inte till sin natur är nödvändig, eftersom: »Nous voyons aujourd’hui une nation» (i en not anmärkes: »La nation angloise») tres bien policée la rejetter sans inconvénient.»^^ Han tillägger: »Tant d'habiles gens et tant de beaux génies ont écrit contre cette pratique, que je n'ose parler apres eux. J’allois dire qu'elle pourroit convenir dans les gouvernemenls despotiques, ou tout ce qui inspire la crainte entre plus dans les ressorts du gouvernement; j'allois dire que les esclaves, chez les Grecs et chez les Romains . . . Mais j'entemis la voix de la nature qui erie contre inoi.» Livrc XII, Chap. IV. ” Ibid. Märk all han motiverar dödsstraffet på två sätt. Dels anför han en vedergällningsmotivering — en medborgare har förtjänat döden då han kränkt säkerheten till den grad att han attackerat en annan till livet. Dels säger han att delta dödsstraff är ett det .sjuka samhällets botemedel. Han menar tydligen alt samhället befriar sig från det onda genom att döda brottslingen. Detta är ju en rättspolitisk motivering av samma typ. som låg till grund för den högmedeltida utrotningspolitiken. »- Livre VI, Chap. XVIII. »3 Livre VI, Chap. XVII. Min kurs.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=