40 Wid Montesquieu bet rät far är att märka att denne ställer sij^ avvisande till den teokratiska veder^’ällninifsläran. Den skjuts åt sidan med följande motivering:^ »Le mal est venu de cette idée. (|u'il faid venger la Divinité. Mais il faut faire honorer la Divinité. et ne la venger jamais. l*’n effet. si Ton se conduisoit par cette derniére idée. (pielle seroit la fin des supplices? Si les lois des homines ont å venger un étre infini, elles se régleront sur son infinité, et non pas sur les foiblesses. sur les ignorances, snr les caprices de la nature humaine.» 1 den mån Montestjuieu i detta sammanhang i övrigt behandlar vedergällningsprincipen inskränker han sig till några rader om talionsprincipens tillämpning — utan att det av hans formuleringar framgår huruvida han accepterar densamma.^ Hans straffrättsliga argumentation ligger i själva verket i det väsentliga [)å det rättspolitiska planet. Sålunda hävdar han generellt att hestraffandet av brott »doit toujours avoir pour ohjet le rétablissement de I'ordre».^ Detta sker häst. menar han. genom moderata straff — en tanke, till vilken han ofta återkommer. Montesquieu motiverar inte detta med rättfärdighetsargument utan med rättspolitiska argument: »L'experience a fait remarquer que. dans les pays var mera l)e}’ränsact. ocli de kunna lämnas åsido vid hiir förelifjf^amle målsiitfning. Helräffande deras åskådning må hiinvisas till den synnerligen ingående redogörelse lör n|)i)lysningstidens idédebatt i frågorna kring en reform av straffrätten oeli straffjiroeessriitten. som ges av O. Fischl i hans arbete »Der Einfluss der Anf'kt:iriingsi)hilosopbie auf die Enlwieklimg des Straireehts in Doktrin. 1’olilik inui Gesetzgebung». tSlrafrechtliche .Abbandlungen 11. Iö9i. 19i;i För en sammanfattning av l.öOO- octi löOO-talens motsvarande debatt se .M. T. .Maestro. \'oltaire and Beccaria. lt)42. s. If ff. ■' Montcsciuieii. De lesprit des lois. 1748, Livre XII. F.tiap. 1\’. (Jag eiterar lionom efter (iarniers edition av år 1927. som återger texten i 177)8 års npplaga med anmärkningar av bl.a. ^\>ltaire. de Crevier oeh de la Har])e.) \'is.serligen framtriida vissa av Montesquieus reformtankar redan i hans år 1721 ])ublieerade »Lettres Persanes». Men då dessa äro långt mer fragmentariskt utfcirda begriinsar jag mig till att behandla hans mera utförliga diskussion av .straffrjittsprol)lemen i De l esprit des lois. För en systematisk översikt <)ver denna diskussion se J. Graven. .Montes(juieu et le ilroit [lénal i Bieeidenaire de fesprit des lois (1748—1948). 1948. s. 209 ff. ^ .Ifr Hadzinowiez. a.a. s. 270. •’ Livre XII, Gtiap. XIV.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=