37 blev d(‘)dsslraffel det hårdaste av alla straff. Därmed utsläcktes jii den dcundes liv fiu’ alltid. A andra sidan återuppväckte pietisinen ^Mösa reformrörelser pä katolsk sida —en redan i vissa senmedeltida katolska strömningar framträdande mera optimistisk syn på miinniskans miijligheler att genom egna ansträngningar bättra sig. För den ursprungliga mera lagiskt och gammaltestamentligt präghide protestantiska grundsynen var människans bättring endast miijlig genom (luds nåd.®^ »Vår egen kraft ej hjälpa kan» gällde ej blott i striden mot en fiende utan också för den enskilda människans kamp ITir att redan i jordelivet bättra sig och leva i enlighet med Cluds vilja. Pietismens ujipfattning att den miinniska, som levde i ett innerligt och personligt Gudsförhållande, kunde av egen kraft bidraga till att bättre motsvara Guds fordringar på henne, innefattade en ny syn på miijligheterna att fiirhättra brottslingar och därmed en ny syn på straffrättsskipningens uppgift. Dessa religiöst grundade åskådningar skulle visserligen inte leda till mera betydelsefulla reformer förrän i början av 1800talet.'*’’ Men de bidrogo sannolikt till att bereda jordmånen för upplysningsrörelsens kritik och reformförslag. Vad de rättspolifiska behoven av avskräckningsmetoderna beträffar tedde sig dessa mot mitten av 1700-lalet på flera områden väsentligt annorlunda än tidigare. Den absoluta furstemakten utiivad av traditionellt accepterade dynastier var nu fast etablerad i flertalet europeiska stater. Där den —som i England och Sverige —ersatts av regimer stödda på partier i en folkrejiresentation. behiirskades dessa regimer av de h(‘)gre sociala skikten, somkände sig sitta fast i sadeln. Båda typerna av regimer hade under sig en i jämfiirelse med tidigare förhållanden efter hand myckel ITubättrad administration med effektivare militiir och polisiär maktapparat. Dynastiska uppgörelser och partioch motsvarande reli- .Ur ()v:m s. 18 ff. Dotla :ir ju lulluTanisnions slåndpimkl. De ealviiiisliska inspirerade kyrkorna l)y^^de som l)ekant ])å predestinalionsläran. (ienoin introduklionen av de nya på fångens religiöst inspirerade hiittring inriktade nya fyi)erna av fiingelsestraff. .Se 1. .4gge. Från straffriiti till kriminalvetenskap (Minnesskrift nig. av Juridiska fakidtelen i Sloekliolm vid dess femtioårsjubileum) 19')7. s. 15) ff. med där anförd till.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=