36 Xär iipplysiiingsrtirelsens kritik sattes in mot straffrättsskipningen låg vägen såtillvida öppen för reformer alt flera av de faktorer, som ovan sagts verka för bevarandet av de hårda avskräckningsmetoderna. förlorat i betydelse eller bortfallit. \ässerligen verkade fortfarande avskräckningspolilikens onda cirkel, vars effekt var särskilt tydlig beträffande barnamorden.^'’ Men de rättsideologiska motiveringarna för straffrältsskipningen hade på ett avgörande sätt fiirändrats genom en djupgående omvandling av människornas livs- och samhällsåskådning. En i första hand till de högre sociala skikten utsträckt sekulariseringsprocess hade börjat, somkomatt alltmer skjuta den religiöst grundade vedergällningsläran i bakgrunden. Inom den juridiska doktrinen kom denna process till uttryck i naturrätlens sekidarisering och rationalisering.^’ Uppgiften var inte längre att fastställa de rättsliga konsekvenserna av en av Gud given världs- och sambäll.sordning utan att med förnuftets hjälp deducera rättssatser ur tingens inför ögonen givna naturliga ordning. Eftersom en dylik metod snart visade sig otillräcklig, övergick man till en annan, som i sak innebar en diskussion av hur rättsreglerna skidle utformas för att bäst motsvara samhällets faktiska behov, ehuru man använde de naturrättsliga begreppen och argumentationsformerna.'’- ICn dylik diskussion måste leda till en omprövning av bestående rättsinstitut med utgångspunkt från effektivitetssynpunkter och därvid hill givetvis den från högmedeltiden ärvda avskräckningspolitikens ineffektivitet i ögonen. Vidare fick sekulariseringen till följd att en ny syn på dödsstraffet började göra sig gällande. Eiir den religiiisa uppfattningen innehar diiden endast en övergång till en ny existensform —men slutade man att tro på det eviga livet Hadbriuh Gwinner. a.a., s. 242 ff. Se samiiianfaltaiute .Schmidt, a.a., s. 202 i'f. I övrigt hygger min framstiillning av idgångsj)unkterna för upply.sningstidens straffriittsideologiska nyorientering på F. Wieacker, Privatreclit.sgeschichte der Nenzeit, 1052, .s. 187 ff. ined där anförd litteratur, \V. Diltliey, Weltanschauung nnd Analyse des Menschen, Ges. Schr. 2, 1914, s. 203 ff. samt E. Cassirer; Die Philosophie der .\ufklärung. 1932. Hiironi Erik .\nners. Hemiss till .Allmänheten. Festskrift tillägnail Halvar Sundberg. 1959.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=