RB 10

35 tid till tid.^** Ett bokstavligt tillämpande av strafflagstiftningen skulle ha lett till en så stark åderlåtning, att staterna skulle ha försvagats allvarligt. Detta kan man nämligen bedöma med ledning av de siffror, som finnas beträffande häxprocessernas konsekvenser. På detta område tillämpades lagstadgandena av religiösa skäl under den period, då människorna behärskades av häxpsykosen, i regel i sin fulla stränghet.^” Hittills föreligger ett alltför begränsat material av undersökningar av dåtida domstolspraxis för att några säkra generella bedömanden av benådningspolitikens omfattning och därmed av (len faktiskt tillämpade straffrätten skall vara möjlig. Men de faktorer, som ledde till avskräckningspolitikens användning i form av extremt hårda straffhot, kunna antagas ha satt en tämligen snäv gräns för straffmildringar in casu. I den mån ett pålitligt statistiskt material från denna period föreligger^® tyder detta också på att benådningarna och strafflindringarna icke på ett avgörande sätt mildrade systemets faktiska tillämpning.^® Ang. Ty.skland .se .Schmidt, a.a., s. 174 f., ang. England, Radzinowicz, a.a., .s. 107 ff. För Sverige se Gustav Olin. Några blad ur det svenska straffsystemets historia, Minnesskrift ägnad 1734 års lag, 2, 1935, s. 823 ff. Se .Schmidts bedömning i a.a., s. 201, och Zwetsloot, a.a., s. 50 f. En äldre straffrättshistorisk forskning godtog ofta otillräckligt kontrollerade siffror. Olivecrona (a.a., s. XV ff.) har med stöd av dylikt material givit en sticki)rovsöversikt över avrättningarnas omfattning under perioden i fråga. Olivecronas uppgift att Cari)zow under åren 1620—1066 skulle ha ådömt 20.000 dödsstraff, har emellertid kontrollerats betr. dödsdomarna för häxeri. G.arpzow upi)ges ha dömt över 100 häxor till bålet. Siffran har vederlagts av E. Böhm. .Se .Schmidt, a.a., s. 201 med litt.anv. s. 447 och H. von Weher, Benedict (hirpzow. Festschrift fiir Ernst Heinrich Bosenfeld, 1949, s. 29 ff. Olivecrona återger också en uppgift att under Henrik \HH:s regeringstid skulle 72.000 miinniskor ha avrättats för varjehanda brott. Badzinowicz (a.a., s. 139) instämmer i en kritik av denna siffra, som av Froude visats icke vara pålitlig. En sammanställning och kritik av det existerande euro[)eiska äldre historiska materialet i)å kriminalstatistikens område skidle vara av stort värde. Så länge en sådan icke föreligger måste man ju stanna vid allmänna sannolikhetsbedömanden. Badzinowicz har i a.a., s. 140 ff. gjort en bedömning av avrättningsfrekvensen under 1500och 1600-talen, som grundas på ett kritiskt värderat siffermaterial. Besultatet iir skakande. Detsamma gäller hans på ett större material byggda bedömning av förhållandena i England under 1700-talet. .Se t.ex. .Schmidt, a.a., s. 174 ff. 49

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=