33 rortraraiide ur allmän krimiiialpolilisk synpunkt av inulerordnad helydolse i I'in'hallande fill d()dssfralt'el. l)t't skulle emellertid spränj^a ramen liir denna Iramställnini^ att f'()ra diskussionen vidare. Om man skall kunna urskilja oeh diskutera orsakssammaidiau^^en bakom det luigmedeltida straffmetodernas fortvaro som fiirhärskande kriminalpolitisk teknik i kampen mot l)rottstii,dieten, biir man i ftirsta hand stanna inbir sådana data. som rätfsideologiskt och rätfspolifiskt knnna antai'as ha haft betydelse igenom att ge upphov till motiv hos lagstiftare oeh domare att tillämpa de hävdvunna vedergällnings- och avsknickningsprinciperna.'*’’ Att myndigheterna ideologiskt voro hundna till vedergällningsprincipen och rältspolitiskt uppfattade avskriickniugsmetoderua såsom oumhärliga. utgjorde givetvis de direkta orsakerna till den luigmedelfida straffräffsskipningens fortsatta bestånd. \’edergällningstankens fasta förankring i den av kyrkornas inflytande så starkt präglade ideologiska miljön och tillgodoseendet av de olika rättspolitiska behov, som ovan skisserats. med avskräckningen som medel medfiirde vidare att människorna vande sig vid slraffrätfsskipningens grymhet. Denna fortsatta hrutalisering av den sociala miljcin gjorde det i sin tur luidvändigt IVir de härskande att hålla avskräckningseffekten uppe genom hårda metoder. Ovan har därtill pekats pa vissa faktorer, som kunna antagas ha givit upphov till medvetet fattade motiv hos lagstiftare, rättsvefenskapsmän och domare att bevara och vidareutveckla den hårda medeltida straffriitten. l^xempel hiirpå äro de makthavandes hehov av straffrätten som [)olitiskt terrorvapen eller som drastiskt medel alt upi)rätfhålla disciplinen inom legohärarna. <tcT ZwiH-k (los Zuohlhaiisos fjosuolil, niolil in oinor I‘åU\viokliin}’, soiulorn iii eiiiom Akt: dom l)urold)ru(li sioh vorslockoiulor Monsohon aus ihror 'I'rofzlialliiiif'.» Holr. dol li(dl;indska I ii kt hussI ratioIs roooplion i Tyskland so .Sohmidl. a.a., s. 17S if. tian framhållor |s. IS.'ll all rosooialisorinf^slaiikon fick träda i hakgrimdoii för niorkanlilisliskt praf'Iado okoiiomiska nyllosynjainklor. Dol l)()r ävon annuirkas all löOO-lalels naliirrällsauklorilolor, l.o.x. Groliiis och Pufondorf, f,'jordo sij^ till talesmän för lankon att oti av straffets ändamål skulle vara don hrotlsli^os fih-hättrini,'. l.So nodan s. Men deras liiror vunno på donna punkt rinfja ofiorfidjd hos lagstiftare och domare. ,Ifr .Annors. .Agandoriilt och handelsintresse, s. f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=