32 tioner, soiu byggde på stående arméer,^- och även under fredstid hade civilbefolkningen genom garnisonerings- och inkvarteringssystemen dessa militära organisationer och deras straffrättsskij)- ning nära inför ögonen. Man kan naturligtvis urskilja många andra faktorer, som haft betydelse för avskräckningsmetodernas fortsatta tillämpande under perioden i fråga. Självklart är sålunda att judeförföljelserna samt religionskrigen och överhuvudtaget de förhärjande former, som krigföringen tog under legohärarnas tid —och krig var ju snart sagt det normala tillståndet —bidrog till att förråa människorna och göra dem likgiltiga inför den hårda straffrättsskipningen.Man kan ytterligare peka på den alltfort bestående massfattigdomen liksom de regelbundet och tätt återkommande hungersnödskriserna, som verkade i samma riktning. Samhällena hade vidare inte ekonomiska resurser, som möjliggjorde att straffrättsskipningen i nämnvärd omfattning kunde få ett inslag av kriminalvård. Fängelsestraffet fungerade under denna period i huvudsak som ett kroppsstraff. Även om straffarbetet började tilllämpas —ursprungligen som medel att rekrytera arbetare till gruvor och befästningar eller att skaffa roddare till galärflottorna, senare som uttryck även för en förbättringstanke — var det I Sverige voro förtiållandena andra på grund av indelningsverket. Kadbruch Gwinner, a.a. s. 268 ff.. framtiåller särskilt uppkomsten av »das Gaunertum», ett talrikt proletariserat bottenskikt, som utgjorde en grogrund för yrkesmässig brottslighet. Det kan tilläggas att den permanenta inflationen måste ha medfört ökat antal dödsstraff för stöld i de länder. d;ir dödsstraff inträdde vid stöld av föremål till visst angivet penningvärde. .Ifr även Zwetsloot. a.a., s. ,)4 f. Det i .\m.sterdam mot slutet av l.öOO-talet och början av löOO-talet utvecklade tuktliusstraffet i förbättringssyfte var en lokal företeelse. Se närmare Ttiorsten Sellin, Pioneering in Penology. The .\msterdam Houses of Correction. 1944. Om liknande engelska institut och tukthusstraffets rättsideologiska bakgrund, se Radhruch, Elegantiae .luris Criminalis, s. 116 ff. Han sammanfattar belysande hårdheten i den Calvinska förhättringslära, som priiglar det holländska tukthusstraffet: »Audi die asketische Seite des calvinisclien Berufsgedankens wirkt sich in Zuchthauswesen aus: die .\nstaltsarheit ist nicht dazu hestimmt, .\rheitsfreiide zu weeken, .\rheitsgewohnheit hervorzuhringen. sie ist vielmehr geflissentlich so gewählt, dass die .\rheit als schwere Miihe und Qual empfunden wird. als castigatio, als Kasteiung — als »innerweltliclie .\skese.» ». . . Nicht in einem langwierigen und allmähliclien Besserungsprozess wird
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=