27 Alt seiiniodeltidcMis och den be^'ynnande nya tidens 1'ursteinakl ined all dess anklorilel såsom lagslillare och hiigsta domare i eget intresse lArde vidare den höi,Mnedellida straffrättens mest extrema avskräckningsmeloder beträffande politiska förbrytelser liksom tortyren som fiirbiirsmetod i siraffprocessen mäste givetvis i biig grad ba bidragit till att legitimera dessa metoder i människornas (igon. Att offentligen kritisera furstarnas lilliimpande av dessa metoder innebar vidare i dessa antoritära samhällen en politisk opposition, som kunde bli myckel farlig fiir kritikern. Vid sidan av dessa mera generellt verkande faktorer kan man urskilja andra, vilka hade en mera paiiikulär och tilldels ocksä mera tidsbegränsad effekt. Dessa faktorer utgjordes av behovet att med den gängse rällspolitiska metoden —avskriickningen — bekämpa efter band aktualiserade s])eciella ty|)er av kriminalitet. \’issa i dessa biinseenden särskilt viktiga brollsligbetsproblem, vilka frän siMimedeltiden fingo sliirre betydelse, voro en följd av fiirsl den katolska kyrkans, senare ocksä de protestantiska kyrkornas. strävanden till utvidgad kontroll över miinniskornas tankeliv och sociala beteende. I']n särskilt viktig roll torde kampen mot avvikande trosläror ba spelat, framfiu' allt givetvis i de länder, där den katolska inkviti(")j,'gs han ocli fyrdolades. (Se niirinare Ihutzinowiez, .\ history of Enj'lisli criniinat law, 1, 1918, s. ‘2‘20 ff. ooli von .\inira, a.a. s. liU ff.). Straffet tilliiinl)ades i ett flertal fall sa sent som efter nctlslåendet av 1745 års skotska u|)pror. Den sannolikt sinnessjuke Damiens, som f^.jort ett ofarli}»t mordförsök geniemot Ludvig X\', avrättades år 1757 med lillämj)ande av det merovingiska straffet, sönderslitande mellan fyra hästar. Dessförinnan utsattes han ])å avriiltningsplalsen fiir kxalifieerad tortyr med anviindande av hl.a. glödande liinger, kokande olja oeh smäll bly. Voltaire heriiltar all hans kropp var så motslåndskraflig alt hiislarna trots alla piskslag hinge inte kunde slita isär den. Många niirvarande föllo i gråt av meillidande avriiltningsformen se 1'ranz HelhiugMax lianer. Die Tortur, 19‘20. s. ‘255 ff.) ■Som ytterligare exempel på jxotiliskt motiverad lerrorislisk straffriittsskipning må niimnas ett riittsfall från 1()49. Le Lhåtelet i Paris dömde två bröder till döden för ett majestätsbrott, som bestått i utgivamle oeh s|)riilning av iirerciriga libeller riktade mot drotlningen-regenten. De dömdes till att avge offentlig ursiikt oeh till all hiingas. Deras mor. som ej var anklagad för delaktighet, dömdes alt bilriida biideln vid sönernas avriiltning samt alt därefter slila s])ö. (.Se J. Graven, Ileecaria et Lavönement du droit penal möderne, Mem. p. p. la Faeullé de droil de (ienéve. No G. 1948. s. 112.) med Ihislarna! (.Angående
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=