RB 10

25 iiyad livskraft.-" Bibelns auktoritet medförde vidare att i dessa länder den mosaiska rättens primitiva talionsstraffrätt kom all utöva ett starkt inflytande —vilket ledde till ökad användning av dödsstraffet, särskilt på sedlighetsbrottens område. Den ökade belydelse som gamla testamentet redan under senmedeltiden fått inom den katolska kyrkan fick liknande ehuru mindre vittgående återverkningar i de katolska länderna. Vidare präglades de föreställningar om den rättvisa proportionen mellan brott oeh straff, som fällde utslaget vid ett tillämpande av vedergällningsprincipen. av den nivå ifråga om straffens hårdhet i förhållande till brotten, som man uppnått genom de extrema avskräekningsmetoderna. Dessa föreställningar måste alltså ha verkat som en blockerande faktor gentemot försök till reformer i strafflindrande riktning.-*^ ^åul de rättspolitiska motiven beträffar kan det antagas alt den onda cirkel, varom ovan talats,-** för lång tid framåt gjorde sina verkningar gällande. När nya kriminalpoliliska problem skulle lösas medelst avskräekningsmetoderna hade man alt utgå från .Schmidt, loc. cit. .Schmidt iippcliåller sif» tämligen utförligt vid betydelsen av 1500-talsjuristen Johann von Schwarzenhergs herömtla formel: »Lieb der Gerechtigkeit und gemeiner Nutz» såsom rättesnöre för straffriittsskipningen. (Se närmare härom Gustav Radbruch, Elegantiae Juris Criminalis. 1950, s. 70 ff.) I sin tolkning av denna formel påpekar Schmidt att Schwarzenberg uppställde rättfiirdighetskravet som det jirimära, inom vars ram samhällsnyttan skulle tillgodoses. Formeln l>etecknar en reaktion mot den dåtida straffriittsskipningens måtthisa hårdhet och fullständiga godtycke. Konsekvensen av dess tillämpande skulle, som Radhruch loc. cit. framhållit, bli: »Der Gemeinnutz bestimmt den Zweek, die Gerechtigkeit das Mass der Strafe.» Någon effektiv s])ärr mot avskräckningsstraffriitten kunde en dylik formel — även om den blivit allmiint acce|)terad lig straffutmiitning i det enskilda fallet (vilket synes vara vad Schwarzenberg egentligen eftersträvade —Jfr Radbruch. a.a. s. 71), men rättfiirdighetsbedömningen av straffet innebar intet annat iin att straffet skulle bestiimmas efter dåtida förestiillningar om vad som vore den rättvisa proportionen mellan brott och straff. Dessa förestiillningar hade dock präglats av den hårda avskräckningsstraffrätten. I den mån ett religiöst grundat rättfärdighetsbegrepp skulle tilliimpas måste man falla tillbaka på bibeln, diir gamla testamentets primitiva straffriittsregler i vart fall ej voro ägnade att minska tillämpningen av dödsstraffet. Se ovan s. 21 f. inte utgöra. Formeln kunde visserligen leda till mindre godtyck-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=