RB 10

17 f'iost (logmspråk motiverade ett tillfredsställande av de emotionella hämndreaktioner, som begångna brott utlöste. Sedan urminnes tid bade människorna hämnats kränkningar riktade mot den egna gruppen (familjen, iitten. stammen, folket, staten). Ättesambällets straffrätt hade fungerat både som legaliserad självbämnd och ett medel att tillfredsställa hämndekravet. När centrala maktinstanser påtogo sig uppgiften att upprätthålla en fridsordning fingo de därmed ärva uppgiften att tillfredsställa hämndereaktionerna —kraven på vedergällning.'” Man har emellertid — såvitt jag kunnat finna — icke inom forskningen tillräckligt uppmärksammat att ett parallellt tillämpande av vedergällningsprincip och avskräckningsmetodik kan antagas ha fåll en (illmänt och kiimiilativ straffskärpande effekt i ett skede, där behovet av effektiv avskräckningledde till planlösa straffskärpningar på än det ena än det andra området. Denna effekt uppstod därfiir att vedergällningen begränsas genom en talionsprincip ställningar, som ;iro en frukt av den rättsliga miljön och därmed också av straffen. Fiireställningarna omde rättvisa proportionerna mellan brott och straff voro visserligen under högmedeltiden föga nyanserade. Men man hade att utgå från en straffskala, som sträckte sig frän biHer samt kropps- och förvisningsstraff till dödsstraff. Om man av rättspolitiska motiv upprätthöll dödsstraff redan för brott som stöld, måste hängningsstraffet — det troligen vanligaste dödsstraffet — uppfattas såsom otillräckligt ur vedergällningssynpunkt gentemot grövre brott som förräderi, falskmyntning och mord." Det blev då rättvist ur vedergällningssynpunkt att tillämpa ett kvalificcrot dödsstraff vid dessa sistnämnda brott. \’idare befann man sig i ett starkt dynamiskt skede, där man under en desperat avskräcknings- och utrotningsi den mån den inte utgår från proportionsfiireulsträckniiig präglade den samtida världsliga straffriitten, trots att kyrkans män spelade en så betydelsefull roll för det allmänna lagstiftningsarbetet och rättsl)ildningen överbiiviidtaget i hela Europa. (Beträffande detta kyrkliga inflytande se Sten Gagnér; Studien zur Ideengeschichte der Gesetzgeb\ing, s. 288 ff., IDtiO, .\cta I niversitatis l j)satiensis, .Studia luridica I psaliensia 1.) .Ifr van Gaenegem, a.a., s. 244 ff. Synpunkten antydd hos Schmidt, a.a. s. 57. 2

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=