15 (la lu’)ja slrafl'els liardhefVdd som brdst i kvdntitdtiv (inskmckiiiiKfscffekt md.ste crsdttds (jcnom kvdUtdtiv effekt dv (let eiiskihld stdtuerdde exeiufilet. Särskilt den rika I'loran av kvalificerade dialsstraff talar fiir alt syftet med dem just var att utnyttja ett tillfälle, då en ffrov hrottslini^ verklis^en kunnat gripas och dömas, till alt injaga så stor skräck som miijligt. De ohyggliga metoder man uttiinkle fiir att giira diidsslraffef så kvalfullt som miijligt hade alla det gemensamt att de syftade till alt medfiira en långt utdragen avriittningsscen. diir hiidlarnas hantering av offret och dess jämmerskrin samverkade till all skapa en reaktion av ytterlig skräck och fasa vid de offentliga avriiltningarna.” Även om Schmidts fiirklaring till den våldsamma brutaliseringen av straffsystemet alltså i huvudsak torde vara riktig, kan man emellertid tänka sig att även andra orsaker kunna ha medverkat. Schmidt menar visserligen att vedergällningspriucipen speDe (iålida mytuiifilieternas svåriglieter diirvidlag skildras på etl l)elysande salt hos Gustal' UadhruelöHeinrich Gwinner, Geschiehte des \'erhreehens. 11)51. s. 56 ff. Jfr .Scliniidt, a.a. s. 1)5 oeti R. C. van ('.acnegein, (ieseliiedenis van hel slrafreclil in Vlaanderen, H)54, s. 2-40 f. * Karl von Amiras arbete: Die gerinanischen Todcsslrafen (1922) {^er en ingående beskrivning av iildsla kiinda germanska avriitiningsformer. Karakleristiskt för den högmedellida avriitiningstekniken ;ir all uråldriga, möjligen sakralt motiverade avriitiningsformer, kombineras |)å ett siilt som förliinger lidandet vid avriittningen. Ett e.\em|)el hiir|)å iir det engelska högförräderistraffet och del franska straffet för crimen laese majestatis —se härom nedan s. 26 11. 51. Vidare utvecklas nya former, som göra delinkventens kval så långvariga och åskådliga som möjligt. Inte siillan ges dessa former en speglande karaktiir. Eitt exemjiel härpå är del vitt nthredda kvalificerade dödsstraffet vid falskmynteri —falskmyntaren kokades levande i olja. Ilan smiilles ner — på samma siitt som han sjiilv smiilt ner den metall han anviint till de falska mynten. Dylika tyjier a^■ kvalificerade dödsstraff förefalla Jn niirmast som ett slags sadistiska orgier. Men det vore siikerligen förfelat att n|)pfatta dem som ett uttryck för i egentlig mening patologiska reaktioner. Sådana dödsstraff loro allmiinl accejilerade och ofta tilliimiiade i alla enrojieiska liinder. .\ven oin tillkomsten av dem ])å enstaka håll kan ha influerats av i)atologiska drifter gör jnst deras allmiinna utbredning ilet tydligt att det ;ir fråga om metoder, som drivits fram genom en desperat av.skr;ickning.s])olitik gentemot brott, som voro siirskilt farliga för de makthavande och svåra att bekämpa. Det klassiska exemi)lel hiirpå iir just falskmyuteriet. som uuder deuna tid beredde de makthavaude utomordentliga svårigheter. (Se ang. bestraffandet av falskmynteri Rudolf His. Das Slrafrecht des deutschen Miltelalters. 2. 1955. s. 274 ff.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=