RB 10

r 14 Scliniidt försöker emellertid inte besvara den av honom ställda frågan utan begränsar sig i fortsättningen till att förklara varför man tillgrep så grymma straff. Hans uppfattning är att straffen i fcirsta hand bestämdes av politiska överväganden. »Die peinlichen Strafen warden ziierst im Kampf gegen die Landfriedensbreeher. ein zum 'Feil äiisserst gefährliches Verbreehertiim, eingesctzt. Die obrigkeitlichen Maehtmittel in diesem Kampfe waren an sich nicht gross, knne straffe Zentralgewalt fehlte. Die Diirehschlagskraft der Strafverfolgimg war—davon wird noch zn sprechen sein —im allgemeinen gering. Ans all diesen Verhältnissen beraiis ergab sich von selbst der Gedanke, dass man mit harten Strafandrohiingen and mit nicht minder harten \’otlzagsmethoden aaf die za hekämpfende ^"erhrecherwelt einen nuu/lichst (ibschreckenden Eindruck machen mässe».- Han framhåller vidare att tanken att oskadliggöra förbrytaren genom att befria samhållet från skadligt folk medelst tillämpande av dödsstraff eller kroppsstraff. som gjorde delinkventen till krympling, kannat vara nära förhanden med avskräckningstanken och sammanfattar sin ap])fattning så; »Xach solchen Strafen za greifen anter gleichzeitigem Versach. darch immer griissere Graasamkeit die Ahschreckangswirkang za erhöhen. hat den mittelalterlichen Ohrigkeiten am so näher gelegen. je schwächer and ohnmächtiger sie sich im kämmerlichen Umkreis ihrer Staatlichkeit. hei der Kleinheit ihrer Machthereiche. hei der meisl herrschenden Unsicherheit der politischen Verhältnisse hahen fählen mässen.»^ Det synes mig som om den förklaring till straffskärpningarna under hiigmedeltiden, som Eberhard Schmidt framfört, skidle kanna ytterligare atvecklas och preciseras på följande sätt. De statliga organens politiska svaghet och hrist på polisiära resarser i kampen mot särskilt de adliga fejdernas arartning ledde till ett hänsynslöst tillämpande av avskräcknings- och atrotningsmetoder.^ Trots alla ansträngningar lyckades man endast gripa och lagföra ett relativt fåtal av de människor, som begingo brott. För att förstärka avskräckningsverkningarna av straffet måste man - Schmidt, ib. s. 63. Kurs. äro hans. ■'* Schmidt, loc. cit. * Med utrotiiingsmctoden förstår jasj alltså sådana straff, som syftade till att befria samhiillet från brottslingar genom deras dödande eller förjagande.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=