185 pressen (iveralll i I^'iiropa. Del är redan niiinnl all den även i svensk press ägnades stor iippniärksainhet.^'* (liislav torde alllsä ha varit väl bevandrad i den allniänenropeiska slralfrättsdebalt, soin 1'öranletls av Montesquieus, Voltaires oeb Beccarias arbeten, liksom av de Iranska upplysningsfilosofernas —särskilt encyklopedislernas skritter 1'örelog den resa till Paris, som skulle föra bonom i direkt personlig kontakt med de franska u])plysningsmiinnen. Han sammanträffade diir med miin som d'Alembert och Morellet,^^ vilka starkt engagerat sig för Beccarias arbete. Morellet hade ju själv ombesörjt en serie av franska editioner av »Dei delitle e delle pene», och Beccaria hade pä hans initiativ nagra år tidigare vistats i Paris under flera månader för alt få närmare kontakt då ban år 1770 med sina franska meningsfriinder.*’’ (iustav befann sig alltså under sin lid i Paris i en iniljr), där st raffrät Isfrågorna slodo i ftirgrunden i sambiillsdebatlen. På hemresan till Sverige sammanträffade ban som bekant med morbrodern Fredrik den store en kontakt, vilken också kan tänkas ba blivit av betydelse för hans upj)faltning om det personliga ansvar fiu- en slrafflagsreform, som ban enligt iqiplysningsmännens åskådning hade att förvalta. Något källmaterial från hans sista år som kronprins eller hans birsta år som monark, som kan upplysa om bur ban då uppfattade delta ansvar, iir visserligen inte känt. Men det finns ett intressant vitlneslxird om bur hans fran.ska kontakter inom iq:)plysningsr()relsen sag på hans uppgift som blivande reformator av slraffrätlsskipningen i Sverige. Ini av de franska daiiier ur aristokratin, med vilka ban korresj)onderade, grevinnan de Boidflers, skrev efter hans stalsviilvning ett brev i vilket bon vädjade till bonom att reformera straffriiltsskipningen i Sverige, då bon biirt alt den skidle vara mycket grym.'*' Någon betydelse bir konungens reformpolitik .Se ovaii s. 168 f. B. Hennings, Gnslav III soin kron])rins, 1685. kap. X\'l. M. T. Maestro, a.a., s. 71 f. Gustav III och Grevinnan de Bonfflers, ulg. av B. Hennings, 19‘28. s. 56 f. (iri'vinnan skrev hl.a. alt nian också kunde ha viintal av konungens godhet, att han sknlle ha mildrat straffen, liksom han hade upphiivl tortyren. Man siiger, all de iiro myckel hårda i .Sverige. Då man är tvungen att taga en medborgares liv, hör det ske på del snabbaste och minst smiirtsamma siittel.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=