RB 10

184 Ciustavs liv, då han under sin moders samt sina ^mveriuirers oeh vänners inflytande tilläf^nade sig upplysningsideologins allmiinna innehåll.Däremot är det av intresse nr rätlshislorisk syn[)iinkl att klarlägga när och ])å vad sätt han kan antagas ha kommit i kontakt med den äldre reformskolans straffrättsläror. En undersökning av bokbeståndet i hans bibliotek visar att i detta funnits ett stort antal av upplysningsfilosofernas arbetim. \är han fiirvärvat dem är icke klart. Men eftersom dåtidens ministrar också hade till uppgift att hålla kungahus och statsledning underrättade om nyutkommande litteratur av politisk betydelse kan man väga antaga att Gustav fått tillgång till dessa skrifter tämligen snart efter deras utgivning. Under sin ministertid fungerade sålunda Greutz som Gustavs personliga ombud vid bevakningen av den politiska och litterära debatten i Frankrike, och hans rapporter till konungen upplysa ofla om alt han bifogat b()cker, som han fiirvärvat för dennes räkning.’® Katarina II:s reforminitiativ har med all sannolikhet observerats med intresse av dåvarande kronprinsen Gustav, da han under sin närvaro vid rådets sessioner under år 1767 tick luira Petersburgministern Ribbings rapporter i saken. Som jag i annat sammanhang visat voro dessa rai)porter så till den grad präglade av Ribbings föreställningar om Katarinas storhet som lagstiftare att de kunna antagas ha gjort ett djupt intryck i Sverige.” Huruvida Gustav genomskådade kejsarinnans agitation är ovisst. Men han kan inte gärna ha undgått alt se vilken ulomordenilig prestige och politisk nytta det medfcu’de fr»r en furste att etablera sig som »en filosof på tronen».’" I slutet av 17()()-talel utkom också Katarinas instruktion f(>r den lagstiftande församlingen med dess till stor del straffrättsliga innehåll pa tyska, engelska, franska och italienska —på franska f(")r (ivrigl i flera up[)lagor Siunnianialtamio Hennings, a.a. s. ff. ocli Bobera. a.a., s. ff. Hennings, a.a., s. 34, Riksarkivet, Kungliga Brev, Brev till (instax 111 från G. F. F.reutz. Aven hans utländska vänner brukade hålla honom informerad oin utkommande litteratur och presentera Iionoju böcker, i regel skönlitteratur eller samhällsvetenskap. Se t.ex. B. Hennings, (Justav 111 och grevinnan de Boidflers, lt)'J8 s. 23. " Se E. .\nners, »Fiiderneslaudets Moder», HKIO. '- .Ifr Boberg a.a., s. 41 f. och blev livligt debatterad och bercimd i tidnings-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=