177 hos vilken han har ell visst sickl. Denne papekar visserligen att lorlyr är liirhjiulen i 1784 års lag men att det svårare fängelse, som lagen tillåter. ;ir berättigat såsom särskilt nödvändigt i mål om l)rolt, som gälla rikets allmänna säkerhet. Att Xehrman med gillande omniimner en tVirordning av år 1724 medgivande vissa typer av lindrigare tortyr tyder på att han icke ställde sig helt avvisande till tortyren. Han framhåller emellertid att »av egen myndighet är nnderdomaren ej befogad härtill».-' Av denna översikt (iver (diristiernins uppfattning om straffets iindamal och om tortyren framgar att hans ställningstaganden ieke voro uttryck ftir en konsekvent genomtänkt åskådning, 'krots att han accepterar den äldre reformskolans uppfattning att straffets ändamål är »samhiillets säkerhet» eller som han också uttrycker tanken: »att ledamiiterna i ett borgerligt samhälle må leva i trygghet», aheropar han teokratiska vedergällningsläran och den profana vedergällningsprincipen. Han vill av humanitära skäl så langt möjligt begränsa användandet av diidsstraffet — men iir samtidigt beredd alt acceptera brnket av tortyr. Han viinder sig mot grymma straff sasom onyttiga eller skadliga, och rekommenderar samtidigt speglande straff fcir mordbrännare, som obestridligen le sig som särdeles grymma påfund. Ftirklaringen till dessa hans disparata ställningstagaiulen synes vara all han f(’)rsö)kle fcirena de från högmedeltiden emanerande avskräcknings- och vedergiillningsliirorna med den äldre reformskolans grundåskådning, enligt vilken straffets iindamål vore att uppriiIIhålla ordningen i samhället genom en i fru-hållande till de gamla avskräckningsmetoderna omi)rövad och effektivare avskräckningspolitik. .bimfih- man (’dirisliernins straffriillslära med Nehrmans faller det i (igonen att den senare principiellt avvisade vedergällningsliirorna medan dessa spelade en betydande roll för ('.hristiernin. Delta är ju så myckel egendomligare som Christiernins arbete flerstädes rönt starkt inflytande fran Beccaria, vilken bestämt avvisat dylika motiveringar för straffen. Del iir tiinkbart att ('.hristiernin på denna punkt i någon mån paverkats av Montesbåde den i modifierad form -' Nelirnian a.a. s. KK). jlr Munktoll. a.a.. 1940, s. 101. 1-J
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=