Kapitel 2 DKN K()XTlXb:NTALA HKFOHMUÖHKLSENS INFLYTANDE PÄ SVENSK OPINION § 1 PA VILKA VÄLAH XADDK RKFORMIDLKUXA SVI>:RI(iK? \’id ell bedciinande av iipplysniiii^sidéeriias l)etvdelse iör utveekliii^'en av deii svenska strafirätten är det Icirst och Iriiinst aiiiLjeliii'et att liirsiika klarläi^ga när och hnr dessa idéer nädde till Sverii,'e och l)örjade paverka opinionen i vart land. I hirsta hand spredos i,Mvetvis npplysnin^'sideoloi,'ien och dess relonnkrav 1,'enoin npplysninj,cslilosolernas skrilter. Det sociala skikt, som i lAjropa var härare av en htii^re hildnin^', använde som hekanl Iranska som i'emensamt språk i den allt livligare internationella idé- t)ch relormdehalt. vilken särskilt genom tidningspressen hiirjal komma till stånd under 17()()-talets mellersta decennier. De miinniskor, som i Sverige tillhiirde detta skikt, torde knappast mera allmänt ha behärskat Iranska.' De knnde sålunda i regel inli‘ tillgodogiira sig den samtida debatten i de stralfrättsliga trågorna genom studium av upplysningsfilosofernas skrifter vare ' Franska lästes icke i skolorna. Kunskaper i (tella spräk inåslc förviirvas genom iiniversitelsstudier, privatundervisning eller vistelse i rransktalande land. Inom den hesiittna adeln torde det ha varit vanligt att guvernörer eller inlormatorer meddelade de unga undervisning i Iranska.. Diiremol är <lel antagligt all priisler och jurister av borgerlig luirkomst endast mera undanlagsvis lilliignade sig kunskaper i franska eftersom delta förutsatte en familjefiirmögenhel. som möjliggjorde informatorsutbildning, universitetsstudier i iiinnet vid sidan av de andra studierna eller studieresor. \ ad universilelsundervisningen i franska beträffar uttalade Gustav 111 vid ett tillfiille en skarp kritik mot dess nivä. I.\. .\bnfelt. Fr svenska bofvels oeb arislokraliens li\. 4, FSSl, s. 117.)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=