l4cS »Kungl. Hovrätten har den hållna rannsakningen jämte en av hustru Nyman ingiven skrift sig föreläsas låtit, och Xyman, med flera till vittnen åberopade personer, mimtligen hört samt därav detta måls beskaffenhet inhämtat; och ehuru hustru Nyman, sedan hon före födslen sitt havande tillstånd upptäckt, —diirefter och vid annalkande födslostund underlåtit, att med behörig hjälj) och undsättning sig sörja, samt då hon uti sitt vanliga rum i enslighet ett fullgånget foster framfött och navelsträngen avklippt, fiirsummat. att den i vederbörlig ordning ombinda, varigenom h.änt. att fostret medelst förbliidning omkommit; dock, som genom flera vittnens utsagor utrönt blivit, att hustru Nyman, fastän ej alldeles till sina sinnen förvirrad, likaväl uti sin levnad utmärkt fåkunnighet och mindre vetande, så att hos henne saknas de egenskaper, som till förnuftets fidlkomliga bruk höra. och hos henne brustit den omtanke, försiktighet och vård. som för harnets tillbörliga skiitsel nödig varit; alltså och enär således hustru Nyman finnes hava. mera a\’ vanvett, än av vilja eller upsåtelig vårdslöshet, sitt fosters död vullit. prövar Kungl. Hovrätten, det hon till dödsstraffet icke fallas kan. utan skall hon. Maria ('.hristina Nyman, sitt försummeliga fiirhållande med fjorton dagars fängelse vid vatten och bröd umgälla, och sedan hon. i anseende till lägersmålet, enskild skrift undergått, försändas till straff- & tukthuset här i staden, att där i tio års tid arbeta.» Här tog hovrätten, till skillnad från underrätten, hiinsyn både till sättet för barnets död och den anklagades hristfiilliga psykiska utrustning, och mildrade det av underrätten utdömda dödsstraffet. Än tydligare är följande fall fran 177'). där kvinnan dcimts till döden av underrätten enligt M.B. lö: 1.‘ »Kungl. Hovrätten har låtit sig föreläsas den hållna och insända till uUryck i utslaget 29/11 1766, S.H. prot. 616. Där anges alt »icke några så bindande liknelser förebragts att, emot Catharina Winges entriigna nekande. med obestridlig visshet kunnat utrönas om fostret varit fullgånget och vid födseln verkligen haft liv samt genom hennes handaverkan ljutit döden». Iton befriades d.irför från det av underriitten ådönida dödsstraffet. ' S.H. prot. 177.'), s. 408 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=