RB 10

149 rannsakningen saint därav inhämtat detta måls l)eskaft'enhet. ()c*h alldenstnnd hdsa Persdotter genom egen med omständigheter styrkta hekännelse är diirom (ivertygad att hon, sedan hon etter med sin hnslionde plägad köttslig liehlandelse blivit havande, siikt dölja detta sitt tillstånd oeh vid födseln åsidosatt att förse sig med hjälp samt sedermera lagt fostret å lönn: fördenskull och ehuru emot Elso Persdotters ihärdigu nekunde och emedun det icke un de i ranns(d>;nin(/en förekommande omsf(indi</heterna kan anses (dldeles otninelaktifft (dt det an henne framfödda barnet nerkli(/en narit nid lin eller hon hlinit fömannen (dl ha taijit sill foster an dacja, Elsa Persdotter därför icke kai} fälUis till dödsstraffet, pröivar likviil Kimgl. Hovrätten rättvist att hon hdsa Persdotter i anledning av lö kap. Missg. B. oeh Knngl. läirordningen av den 12 jiili 1700 samt i kraft av öd kap. Missg. B. fiir sitt brottsliga f<>rhållande skall avstraffas med trettio par ris. tre slag av i)aret samt sedan hon erlagt två daler Sm till Alskogs kyrka i sakristian därstädes undfå hemlig skrift oeh avhisning.» Hovrättens mildrande praxis vid denna tid i oklara harnamordsmål framträder oekså med alt tydlighet i ett annat fall från 1770. d;ir hovrätten hl.a. åberopade att något tecken på »våldsam medfart» ieke vjijiats vid läkarhesiktning.’ Att hovrätten ieke tvekade att vid fullt bevisat barnamord dihna till döxlen framgår emellertid av en ytterligare dom samma år den 24 maj.'* Beträffande det genomgångna materialet av hovrättsdomar i harnamordsmål under perioden i fraga må slutligen anmiirkas alt del på ett alldeles slående sätt klarliigger vilken ntomordenllig betydelse hovriitternas insatsiM' hade föir rättssäkerheten i straffrättsskipningen. Det belyser oekså hnr en hmnaniserande tendens utbildats vid handliiggningen av harnamordsmålen. som hl.a. lett till all hovrätterna i mycket ringa ntsträckning tillämpade den i lagen stadgade i)resnmtionen mot kvinnan. hai (iversikt över stickprovsiindersökningen av jnstitierevisionens protokoll visar att i de harnamordsmal, som nnderstiillts - S.ll. prol. 177.-), s. 246. •* .S.ll. prot. 177.-). s. 1.'3.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=