i;u mild i lagen, ty all! strati l)(‘)r vara till lörbättring. och .sirall'et l)(')r vara sådant, oin möjligt är. att det ieke förhindrar honom, som straffad varder, till att bättra sig ...» Domarreglerna hade tryckts första gängen är lölö. hade sedan iörls vidare genom ett flertal senare tryckta ulgävoroch tryckas sojii bekant alltsedan den första upplagan av 1734 ärs lag säsom inledning till lagtexten. Uttalandet i 25 domarregeln ingick sålunda i den svenska rättsliga idétraditionen under 1500- och lOOO-talen ieke fick större betydelse vare sig för lagstiftning eller praxis, pä vilka vedergällnings- och avskräckningsprinciperna utövade ett dominerande inflytande. Att denna idétradition ännu var levande under den period dä 1734 ärs lag utarl)etades framgår emellertid av att förhättringstanken kom till uttryck under lagkommissionens förhandlingar.''^ Detta kan emellertid också ha berott pä ett inflytande frän 1600-talets och del begynnande 1700-talets naturrält. Grotius. Pufend(U'f oeh andra naturrättsauktoriteter hade uppställt brottslingens f(")rbällring som ett av straffets ändamål. Xaturrättsdoktrinen om straffets iindamal är den andra källa, varur Xehrman kan ha hämtat grunderna f(")r sin åskådning. Med tanke pä den holländska och tyska naturrätlslärans stora betydelse f(')r hans upijfattning pä andra omraden, är det högst sannolikt att hans syn pä straffets ändamal bestämts också av denna lära.'^ Om Xehrman alltså genom sin förankring i holländsk och tysk naturrättsideologi liksom under inflytande av den 25 domarregeln omfattade en syn pa straffets ändamål, som mera iin den med honom samtida äldre ehuru det Oni doniarreglorna so litt. anförd hos .1. l'Z. .\lniquist. .Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 19 f. Olin. a.a., s. SIS. Det niå anmiirkas att Petter .\hrahamsson i sina niauf'a och hetydelsefulla inliii'g i riksdagsdebatterna vid behandlingen av 17.14 års lag också anförde förbättringstanken som motivering för straffriittens idformning i visst fall. .Se .Sjögrens ed. Del VII. .\tt Xehrman ])å andra områden tagit starkt intryck av holländsk och tysk naturriittsdoktrin (Grotius. Pufendorf. Gnndling) har påvisats av .1. P. .\lmquist, Skattehondens joriliiganderätt jierioden 1719—1789. .Se iiven A. lliigerström, Xehrman-Ehrenstråles upjifattning . .. håda i Minnesskrift iignad 1734 års lag, 2. 1934. s. 97 ff res|). .ä71 ff. .Ang. naturrättsdoktrinens förhättringstanke se Olin. a.a., s. 846 f., E. Schmidt. Strafrechtspflege. s. 149 ff. och .Maestro, a.a., s. l.ä ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=