RB 10

8 Xå^fon mera in^fåeiuie undersöknini» av dessa internationella idénirelsers oeh reformsträvandens betydelse för motsvarande reformverk i Sverii,'e har hittills inte gjorts. Vid en behandling av (Instav 111 :s strafflagsreformer måste man emellertid sätta in dem i deras allmänna europeiska sammanhang. Det gäller därvid att undersöka de utifrån kommande impulsernas inflytelsevägar och verkningar samt att bediuna deras betydelse i fiirhållande till utvecklingen i svensk lagstiftning och praxis. Detta förutsätter i sin tur ett klarläggande av denna inre utveckling; någon undersökning av den domstolspraxis i brottmål, som utbildades under de första fem årtiondena av 1784 ars lags giltighetstid, föreligger nämligen hittills inte. Först efter en sådan undersökning blir det möjligt att bediima de gustavianska reformernas faktiska betydelse. Den centrala idéhistoriska problematiken kring Gustav 111 :s strafflagsreformer kommer i vissa stycken klart till synes redan i den proposition angående »inskränkningav dödsstraff fiu'barnamord samt några andra brott och missgärningar», som framlades för 1778—1779 års riksdag.- Sålunda föreligger det i propositionen en spänning mellan å ena sidan allmänna bekännelser till humanitära tänkesätt och å den andra vissa reformförslag. Där säges t.ex. att »Kungl. Maj;t har förut ådagalagt dess mänskliga och konungsliga plikt att spara människoblod. Kungl. Maj:t lägger härtill, att alla visa och kloka regeringar vända både brott och straff staten till nytta och låta icke av en falsk iver och nit sig till onödiga hårdheter förleda och förblinda».^ 1 ett annat sammanhang talas äter om »sådana» (brott), »vilka fiir sin grovhet och myckna ondska förtjniui (min kurs.) hårdare straff än döden, såsom mordbrand, rån och röveri». beträffande dessa brott föreslår propositionen »att i stället för dödsstraff å så grova brott som mordbrand, rån och röveri, högsta kroppsplikt och livstidsfängelse må utsättas, samt den brottslige årligen undergå något straff på den dagen han brottet begått». Ståndpunkten och förslagen i anslutning härtill te sig ju anmärkningsvärda nog i en proposition utgörande ett led i en reformlag- - Kungl. Maj:ts ])rop. till rikets ständer. Se nedan s. 249 ff. Ilär liksom i fortsiiltningen äro stavning oeh interpunktion i citat ur svenska texter från KiOO- och 170()-talen normaliserade till överensstämmelse med nutida svenskt s()råkl)ruk.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=