INLEDNING 1‘^fler propositioner till 1778—1779 års riksdag utfärdades en kunglig förordning den 20 januari 1779 »angående ändring uti alliniinna lagens stadgande i åtskilliga ruin».^ Genom förordningen upphävdes Missgärningsbalkens stadgande i 2; 1 om trolldom, vilket brott alltså kom att försvinna ur den svenska straffrätten. Diklsslraffet avskaffades för bl.a. våldtäkt, tvegifte, tvefalt hor oeh enfalt hor fjärde gängen beträffande gift part, kyrkotjuvnad, tredje resan stcild, där det tillgripnas värde steg till 100 daler, samt fjärde resan stcild. Hekvisitet bir barnamordsbroltel reviderades sä. att kvinna, vilken fiudolt genom olovlig beblandelse uppkommet havandeskap, sökt enslighet vid födseln och lagt foslret ä hinn, icke längre skulle diimas till diiden, om hon inte knnde styrka alt foslret varit diidfiitt eller ej fullgänget. Diidsstraffef vid barnamord skulle i fortsiittningen tillämpas endast vid till fullo styrkt uppsåt frän kvinnans sida att beröva barnet livet. Den presnmtion, som M.B. 10: 1 ursprungligen uppställt gentemot kvinnan, bortfiill alltså. Det i 1784 års lag i samband med gruppen edsöresl)rott stadgade infamistraffet —ärans förlust —kom vidare att starkt inskränkas i anviindning. En tvåårig ätalspreskriplion infiirdes med undantagande av vissa grövre brott. Dessa lagstiftningsåtgärder voro ett led i en internationell reformriirelse pä straffrättens och straffprocessrättens områden. Med ntgängspimkt frän framför allt Montesquieus. Voltaires och Beccarias reformkrav inledde man i ett stort antal europeiska länder under senare delen av 1700-talet ett lagstiftningsarl)efe. som inom loi)pet av ett halvt sekel kom att radikalt omgestalta den europeiska straffriittskipningen. * Utdrag utur alle . . . publicjue handlingar, nig. av R. G. Modée in.fl., 1742—1821).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=