123 Dessa sladgaiicien. soin alltså förde vidare en presiimlion mot kvinnan, skidle komma att stå i förgrunden vid Gustav lll:s reformsträvanden. Av denna —tyvärr nödvändigtvis summariska —översikt över barnamordsbrottets utveckling fram till 1734 års lag torde ha framgått, att brottet spelat en betydande roll i 1600-lalets kriminalpolitik. ISIedan man j)ä andra områden i stort sett stannade vid utredningar om en moderniserad strafflagstiftning framtvingade barnamordsbrottets stora utbredning en serie speciallagstiftningar priiglade av extremt hårda avskräckningsmetoder. För att göra avskräckningeii effektiv såg man sig —liksomi många andra länder i Europa —- tvungen att eftersätta rättssäkerheten. Att detta icke alltid skedde utan betänkligheter finns det vittnesbörd om t.ex. i uttalandena från 1642 års lagkommission. Men kyrkans energiska strävanden att bekämpa utomäktenskapliga fiirbindelser,''’^ straffprocessens brister och bindningen till av- »skall intet hjälpa från döilsstraffct hennes föregivande alt fostret var dött fött eller ej fullgånget . . .» och i 1713 års: »hjiilpe icke från livsstraffet hennes föregivande att fostret var dött fött eller ej fullgånget . . .». 1723 och 1731 års förslag uttryckte däremot jiresnintionen ined samma teknik som i 1734 års lag; »hon skall halshuggas och i båle brännas evad hon föregiver fostret vara dött fött eller icke fullgånget.» (Se Fiirarhetena till .Sveriges rikes lag, ed. W. Sjögren, 1900—1909, IV s. 394, V s. 297, VI s. 328 och VI s. 413.) I 1734 års lag finns — liksom i ovannämnda lagförslag — särskilda regler för vissa sjiecialfall, nämligen då kvinnan angiver och styrker missfall samt då kvinnan v;il icke direkt cHidar barnet men genom dess utsättande ute å mark eller gala vållat att det omkommit av köld, hunger eller annan hiindelse. (.M.H. Hl: 2 och 5.) 1 Hecchius-Palmcrantz' samling \’ol. 5 finns ett stort antal dylika riittsfall redovisade och särskilt rubricerade. .Sannolikt byggde tlessa lagens regler |)å överr;illsi)raxis. .Vit niirmare utreda sambamlet mellan denna |)raxis och ifrågavarande regler ;ir emellertid en uppgift som faller vid sidan av den här aktuella, så mycket mer som reglerna i fråga icke ändrades genom 177‘.) års strafflagsreform. Kyrkotuktens utomordentliga stora betydelse i dåtida sainhiillsliv har senast ingående påvisats av Arthur Thomson i hans arbete; Barnkvävningen, Kn riittshistorisk studie (.Veta Reg. Societatis Humaniorum Litterarum Lundensis LVIII) 1900. .Vrbetet är av så mycket större intresse för ett fortsatt utforskande av barnamord.sbrottets historia i Sverige, som problematiken kring barnkvävningens historia ])å många punkter tangerar liknande frågor beträffande utvecklingen av lagstiftning och praxis angående
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=