113 punkt belyses i ett brev från Karl IX, sannolikt givet l/lO IblO, till ståthållaren på Kalmar slott. I brevet inskärpes att den kvinna, som mördat sitt barn. skall straffas efter domen oeh »där barnfadren haver varit i rad med henne skall han slå samma straff, varom icke skall han biita 50 dalerUnder lOOO-talets förra del bli barnamordsfallen oekså allt vanligare. Att man därvid knnde diima den anklagade på indicier på samma sätt som i ovan atergivna rättsfall Iran Stockholm, finns det ett särskilt klargiirande exempel pa i lagliisaren Per Larssons dombok från år 1038.'^ lAi ogift »l(‘)skona» anklagades inf(')r häradsrätten i Olands hiirad för alt ha bränt upp sitt nyfödda barn i en bastuugn. När graviditeten gjort henne tjockare hade hennes matmoder frågat heniu' om hon vore med barn. Delta hade bon fiirnekal. \'id påskliden hade bon hållit sig undan ett dygn. oeh då hushondfolkel sag att hon icke liingre var så tjock, hade hon tillfrågats var hon lagt barnet. Pa denna fråga hade hon inte svarat. Fallet hade anmälls f()r kyrkoherden, ])å vars anmodan hushondfolkel genom Ivenne kvinnor låtit undersiika omhon haft mjiilk i hriislen.'^"’ Infiir rätta hekriiftade kvinnorna med ed alt så varit fallet och tilläde att den anklagade varit nagol svullen över livet, vilket också var ett tecken pa harnslxird. Den anklagade nekade i det längsta, försökte sa skylta på missfall, men erkiinde slutligen att hon föll barnet alla dagar efter påsk ensam i »piirlet» och sedan lagt del i ngnen. Hon gjorde emellertid gällande att barnet fötts i förtid och all del varit dödfött. Som orsak härtill uppgav hon all hon fiirlyfl sig då hon 1 dol Kosonf’ronskii ftn-slagol finns oincllortid en inodernisorad version av Kr.L.l.. Hö^nn.B. 11, som giiller faders eller moders dråp eller mord ]iå eget barn. Karl l.\;s bre^■ i fråfja finns i Sehmedeman, .lusliliae- och ICxeciitionsiihrender 1528—1701, 1700, s. 180 f. .1. E. Alnnjnist har diskuterat lu'cvets karakliir i Sv.IT 1942, s. 585 ff och diirvid kommit till den ui)])fattningen atl »del ;ir fråga om en till omfånget något hegriinsad prejudikatsamling i brottmål». ■’* Laghisaron Per Larsst)ns dombok 1088, ed. N. Edling, 1987, s. 132 ff. I praxismalerialel möter alltifrån 1400-lalet exempel j)å alt »mjcölkning» anviindes som undersökningsmetod vid misstanke om l)arnainord och att mj()lk i hröslen åberoi)ades som indicium mot kvinnan. .Se l.ex. ovan s. lOt) och r])pl;indska hiiradsråltsdomböcker från 1500-lalel, ed. N. Edling, 1941—42, s. 220, l.ånghundra härads dombok 154,5—1570, ed. N. Edling och O. Svenonius. 1940, s. 81, samt \va l.ödtise liinkeböcker 1580 -1021. ed. S. (Irauers, 1928, s. 1,59. 8
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=