95 skulk' låla eld oeh svavel regna Iran hininielen.^^ Den ganila leokratiski gnnulade vedergällningslanken hade över hela Europa ännu ef I fast fäste hland prästerskapet och befolkningens stora massa. Även hland Fredriks niirmaste medarbetare viiekte hans radikala reformer farhägor."* Ihi (iverhlick iiver reformlagstiftningarna i Europa ger också vid handen att de avgiirande hirntsiitfningarna för genomfö I’andet av npplysningsnirelsens straffriittsliga reformkrav voro antingen att en revolution, präglad av dess allmänna idéer segrade, eller också att en av dessa idéer inspirerad furste med tillräckligt stark personlig maktposition f)eslntsamt engagerade sig för dem. I Frankrike kommo reformerna First efter revolutionen, enär konnngamakten h;ir som på andra områden uppträdde allfhir fveksamt och senfärdigt.-*’ 1 Danmark genomförde visserligen Strnensee under sin korta maktperiod ett antal radikala straffriittsliga och till kisande av kriminalpolitiska ])rohlem syftande socialpolitiska åtgiirder. Men siraffrättsreformerna avskaffades efter hans fall av (inldhergs konservativa regim. 1 luigland fornnderades väl reformprogram och fiirsiik gjordes att i parlamentet genomdriva mycket hegriinsade reformkrav.-* Men några residtat av verklig betydelse np])nådde infe reformnirelsen fiirrän på 182()-talet.“- Hadzinowicz har anfört vissa förklaringar till att utvecklingen ])å detta område gick så långsamt i fhigland. nämligen rädslan Fir radikala straffriittsreformer i det starka sociala spiinningsläge. som skapades genom industrialiseringen, och reaktionen infiir den franska revolntionens terrorperiod.-'* Till dessa hypoteser kan läggas Filjande. På kontinenten räckte det om en ahsolnt furstemakt blev vunnen Fir reformidéerna. Om fursten och den krets av rådgivare, som han valde, hestiinule sig F')r att använda sin makt till att genomdriva reformer, knnde dessa realiseras snabbt och radikalt. Den ideologiska receptionsprocessen knnde också F)rir)pa snabbt. Det var tillriickligt om en mindre krets personer i ledande Fisclil. a.a., s. 18iS t. E. .ScliinidI, a.a., s. 2.39. citerar ctl belysande uttalande av von C.ariner. 2" Se Fiscld. a.a.. s. 20(1 ft. -' Se ovan s. 79 ff. -- .Se Hadziiunviez, a.a.. s. .■)2() tf. Se ovan s. 80.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=