96 ställning vanns för reformlankarna. Men i England härskade ingen upplyst despot. För att reformidéerna sknlle knnna hirverkligas måste den nya åskådningen vinna insteg och prägla tänkesätten hos det skikt av storgodsägare, industriidkare och köpmän, där den politiska makten låg. Detta var en process, som tog mycket längre tid än motsvarande utveckling inomde antoritärt styrda monarkiernas statsledningar. Jag skall inte här föregripa residtaten av undersökningen av den svenska reformlagstiftningens tillkomst. Men just i detta sammanhang förtjänar det att framhållas att den gustavianska konungamakten, sådan dess position tedde sig under 177()-talet, kan sägas representera en mellanform mellan det engelska systemet och den kontinentala absoluta furstemakteji. Gustav III kunde inte —som Fredrik den store genom blotta maktspråk genomdriva sin vilja. Han måste även använda sig av politiskt-taktiska manövrer. Hur han därvid fiirfor skall skildras i denna unders()knings andra del. Sammanfattningsvis kan sägas att understikningen av de kontinentala idéerna och lagstiftningarna under upplysningstiden givit följande utgångspunkter för ett försök att klarlägga tillkomsten av 1779 års stora strafflagsreform i Sverige. För det första präglades den förhärskande reformåskådningen ännu under 1770talet av den äldre reformskolans rationaliserade avskräckningsprogram, där avskaffandet av diklsstraffet såsom ineffektivt utgjorde ett huvudtema. Förbättringstanken skulle komma till opinionsbildande uttryck först under 1780-talet —nämligen genom Filangieri. För det andra hade man mycket allmänt accepterat upplysningsmännens i absoluta humanitetsmotiveringar grundade krav på ett avskaffande av tortyren och de kvalificerade dödsstraffen. För det tredje var barnamordet det brott, som både i debatten och i lagstiftningen hade tilldragit sig den största uppmärksamheten. Slutligen —de länder, som under 1770-talet framstodo som förebilder i fråga om reformer av straffrättsskipningen, voro Preussen. och tack vare Katarina H:s propaganda i någon mån Ryssland. Preussen hade emellertid varit först, och där hade man inte stannat vid reformdeklarationer utan i trettio års tid hedrivit en avancerad reformpolitik. I den mån man i Sverige vände sina blickar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=