grafi och studier -. I samband med högtidlighållandet av - årsminnet av hans födelse uttrycktes önskemål om att institutet även skulle låta översätta och utge den minnesdikt på latin över Stiernhöök, som författats av hans systerson rikshistoriografen Johan Widekindi. Det visade sig snart, att det fanns mycket att tillägga om Stiernhööks liv och död, om hans släkt och samtid. Institutet påtog sig därför att utge en samlingsvolym, som nu föreligger som sjunde bandet i serien III, Rättshistoriska skrifter () med titelnJohan Stiernhöök i sin samtid. Här medverkar tre Uppsala-forskare med vetenskapliga bidrag. Professorn i latin, fil. dr Hans Helander (f. ) har översatt minnesdikten och några få återfunna latinska och grekiska verser av Johan Stiernhöök och till dikterna fogat utförliga noter och kommentarer. Professorn em. i straffrätt, jur. jubeldr Alvar Nelson (f. ) har kartlagt Johan Stiernhööks och hans maka Carin Appelboms släkthistoria och sociala miljö och lämnat nya upplysningar om hans verksamhet i Kungl. kansliet. Professorn em. i rättshistoria, teol. och jur. dr Göran Inger (f. ) har följt Johan Stiernhöök på hans likfärd och i text och noter dokumenterat att kvarlevorna slutligen gravsatts i föräldragraven i Bro kyrka i Västmanland. De tre bidragen ger var för sig och tillsammans en klarare bild av Johan Stiernhöök och hans samtid. I denna forskning kan man följa Stiernhööks levnadsbana och få en inblick i de sociala nätverken i stormaktstidens Sverige. Han började som huslärare och fattig studiosus vid utländska universitet och magister i Uppsala och blev gymnasielektor i Västerås och assessor vid Åbo hovrätt, tillika professor vid universitetet där. Så kallades han till Stockholm som sekreterare i kansliet och blev vår förste revisionssekreterare. Till sist fick han tjänst som hovråd med möjlighet att slutföra sin grundläggande forskning inom svensk rättshistoria. , Professor i rättshistoria
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=