synpunkter på texter skrivna av andra, vilket ledde till initierade diskussioner. Texterna spände över många rättsvetenskapliga delområden – såsom arbetsrätt, avtalsrätt, familjerätt, processrätt, förvaltningsrätt, straffrätt, konstitutionell rätt, folkrätt, allmän rättslära och rättshistoria. Textförfattarna var doktorander, doktorer, docenter och professorer. För alla texter avsattes lika mycket tid. Ingen fick presentera sin egen text och ingen som inte skickat in en text fick medverka vid konferensen. Konferensen visade att rättsvetare tar sig an historiska perspektiv i sin forskning på många olika sätt. Det bakomliggande intresset kan vara att visa hur rätten förändras över tid eller att förklara hur den ser ut idag – att peka på kontinuitet, diskontinuitet, brytningar, repetition och tradition. Intresset kan också vara att förstå juridikens roll i en viss historisk utveckling, eller i att forma framtiden. Men det kan också vara att förstå hur historia används i juridisk argumentation eller, tvärtom, hur juridik används i historisk argumentation. Därtill kan intresset av att använda historia ligga i att förstå olika rättsliga aktörers – såsom domstolars, parters, lagstiftares, myndigheters eller organisationers – roll i rättens utveckling. Eller för den delen rättsvetenskapens eller den enskilde rättsvetarens roll i densamma. I den föreliggande antologin presenteras några av konferensens bidrag. Texterna skiljer sig åt, vilket åskådliggör den historiska vändningens bredd och djup. Antologin kan ses som en fortsättning på de samtal om rättsvetenskap och historia som fördes vid konferensen, och som vi också hoppas kunna föra vidare både vid Juridicum i Stockholm och i andra rättsvetenskapliga och ämnesöverskridande forskarmiljöer. Konferensen inleddes med ett föredrag av Anne Orford, professor bland annat vid universitetet i Melbourne. Orford behandlade bakgrunden till sin omdiskuterade bok International Law and the Politics of History.2 Föredraget lyfte fram hur rättshistoria har kommit att ses som en tillflyktsort för de som tagit till sig argument om rättens öppenhet genom kritiska och rättsrealistiska perspektiv. I motsats till ett sådant synsätt argumenterade Orford för att rättens historia alltid ska ses som en politisk terräng som påverkar rättsliga utfall i nutiden och framtiden. Flera av Orfords idéer – bland annat om beskrivning som 11 en historisk vändning i rättsvetenskapen? 2 Anne Orford, International Law and the Politics of History (Cambridge University Press 2021).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=