och kände fjällsamernas villkor väl. Han hade, säger intyget , sökt att bibehålla lapparna vid Det är uppenbart att frågan om hägnadsskyldighet var aktuell under Johan Eric Edins ämbetstid. Hur mycket han själv påverkat saken vet vi inte med säkerhet, men faktum är att Åsele tingslags häradsrätt år beslutade införa en sådan skyldighet inom det egna tingslaget. Det är den första bestämmelsen av denna art som vi känner till. Det var dock inte länsman Edin som framförde förslaget för tinget utan hans överordnade, kronofogden Zacharias Renhorn.26 Johan Eric Edin hade utan tvekan en helt annan inställning till samerna än nybyggaren Lars Larsson. Det finns anledning att fundera lite närmare över detta. Givetvis spelade det en stor roll att han genom sina språkkunskaper hade en helt annan insyn i samernas värld än hans arge kritiker i nybygget Stensele. Som tjänsteman måste Edin också ha insett att statsförvaltningen i lappmarkerna skulle ha haft svårt att fungera utan samer. Det var ofta de som med sina renar transporterade domare, fogdar och köpmän till och från sina uppdrag, det var de som ombesörjde transporten av kronospannmål från kustbygden upp till lappmarken och det var de som var förutsättningen för att malm skulle kunna transporteras från gruvorna i inlandet ut till kusten.27 “deras gamla och naturlige rättigheter att få idka Renskjötseln och betet Wintertiden å wanlige ställen och att Nybyggarne således i stället för Hässjor, hwaruti de hittills å deras utängar och myrar uppsatte Höet, som wid Lapparnes flyttningar af deras Renar ofta kunnat förderfwas utan att de warit i stånd, att sådant förekomma, och hwarföre de måst ifrån dessa för dem eller deras Renar nödige tracter afhållas, numera skola inrätta för sitt hö nödige och högst nyttige lador, hwaruti det wintertiden icke lider någon skada såsom uti Hässjorna, hwarigenom de redan genom så många anlagde Nybyggen i Lapplanden anseenligen minskade lappar och renskjötseln icke eller aldeles må utrotas.” 26 Åsele tingslags dombok 1767 den 9 januari § 38 (renoverade domböcker RA). 27 Exempel på detta är Kammarkollegiets beslut den 4 november 1774 om kronospannmålens förande från Själevad till Åsele, Kammarkollegiets protokoll vol. A I a: 295 (RA), från Umeå till Lycksele, Statsrådsprotokoll, inrikesexpeditionen den 22 januari 1766, vol. A I a: 80 (RA) och från Piteå till Arjeplog, Kammarkollegiets protokoll den 12 november 1761, vol. A I a: 254 (RA).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=