RSK 10

Vid riksdagen- förklarade Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet i ett kort betänkande att arbetet med en ny fiskeristadga pågick.16 Ett förslag skulle snart föredras för Kungl. Maj:t. Under beredningen yttrade sig Högsta domstolen. Den började med att konstatera att “allt fiskevatten inom Rikets område, som hvarken tillhör någon menighet eller någon enskild person, måste anses tillhöra Staten eller Kronan”.17 Men man borde tillåta fritt fiske på kronans vatten i insjöarna. Annars skulle inget fiskevatten återstå för “hvar man”. Dessutom skulle en reglering av fisket på kronans vatten inte kunna övervakas i tillräcklig utsträckning. Detta ledde till att §  i den fiskestadga som utfärdades av Kungl. Maj:t  juni  fick formuleringen: “Så stånde ock hwarje Svensk man fritt att fiska i de delar av större insjöar, till hwilka sig strandegarerätten sig icke sträcker, och der ej heller eljest enskilt fiske är kronan förbehållit eller annan tillhörigt”.18 Dessutom var fisket fritt i områden där “delning”, d v s avvittring, ännu inte skett. Även om kronan ansåg sig äga oavvittrad mark så förbehöll den sig alltså inte någon fiskerätt där. Hela Lappmarken var oavvittrad, alltså var allt fiske fritt. Samma princip präglade den jaktstadga som utfärdades tolv år senare. Där få vi utförligare motiveringar, särskilt ifråga om Lappmarken. Sedan jakträtten beretts i flera instanser gjorde riksdagsutskottet en sammanfattning.19 Redan i jaktstadgan från  hade slagits fast (art.  § ) att var och en som äger och besitter jord också “eger att derstädes jagt idka”. Slutsatsen blev nu att kronan hade jakträtten på “de vidsträckta oavvittrade skogarna i rikets norra orter, och, efter avvittring derstädes, Kronan tillfallen överloppsmark”.  16 Riksdagen 1850-51. Bihang till riksståndens protokoll 7 saml. 1 & 2 afd. 7 saml, no 3. 17 Konseljakt. Civildepartementet 29/6 1852, ärende 1, (vol. 396), RA. 18 Fiskeristadga af Kongl. Maj:t i nåder fastställd den 29 juni 1852, SFS 1852 no 30. 19 Sammansatta stats-, lag- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskottets betänkande no 34. Riksdagen 1862-63, Bihang till riksståndets protokoll, 4 saml. 2 afd. 11 häft, s . 4, s. 6.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=