RSK 10

botten anges Arvidsjaurs lappby som ett lappskatteland med en skattesumma. Detsamma gäller Arjeplogs lappby, men där slår det olämpliga med den nya beteckningen igenom. I marginalen har man antecknat Arvas, Bartuti, Båtsträsk samt Björkfjäll som särskilda “lappskatteland”. Detsamma gäller i Lockteå lappskatteland (d.v.s. lappby). Där antecknas Gargjaur som ett lappskatteland. Lappbyarna Norrvästerby, Semisjaur och Sörvästerby anges enbart som ett lappskatteland vardera, med en klumpsumma i skatt. Marginalanteckningar om lappskatteland i ursprunglig mening finns endast i Arjeplogs socken. I resten av Norrbotten betecknas hela lappbyarna som lappskatteland med en klumpsumma för skattten. Detsamma gäller i konceptjordeboken för Västerbottens lappmark. Jordnaturen uppges i samtliga fall vara krono, enskild disposition och jordlägenhet. Kammarkollegium utfärdadeen ny instruktion för hur man skulle föra jordeböcker.47 För kameral jordnatur gällde detsamma som i instruktionen från . Förutom skatte och frälse fanns två kategorier kronomark. Till kategorin “krono, under enskild disposition” skulle, liksom tidigare, föras sådan marker som “äro under åborätt upplåtne eller, på grund av särskilda stadganden besittas”. De nya jordeböcker som upprättades för Lappmarken i Norrbotten  och i Västerbotten följde samma mönster som de från.48 Hela lappbyn anges som ett lappskatteland. Den karakteriseras som “krono” under “enskild disposition” och som “jordlägenhet”. Lappbyarna är införda bland de krononybyggen som ännu inte blivit skattlagda. Men lappbyarna avviker från de övriga eftersom de försetts med en skattesumma.  De sista jordeböckerna 47 SFS 1870, nr 10. 48 Jordebok Norrbotten 1876, vol. 1: 2, 3, 8; Jordebok Västerbotten 1882, vol. 10,11, Kammarkollegiets arkiv, Kammarkollegiet.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=