RSK 10

 samerna åberopade vid tvister om landen. I praktiken fortsatte lappbyn att sköta fördelningen av lappskattelanden. Men från mitten av -talet anlitades även de samiska nämndemännen i häradsrätten för att lösa tvister som inte kunde klaras ut av den enskilda lappbyns byarätt. Dessa avgöranden skrevs in i häradsrättens protokoll.2 I Lappmarken befann sig både häradsrätten och kronans fogdar i ett slags gråzon mellan den traditionella samiska samhällsordningen och den svenska kronans myndighetsutövning. Därför måste praxis utformas på lokal och regional nivå. Det medförde att förhållandena i Lappmarken inte blev lika formellt reglerade som de i den odlade bygden. Det var inte till samernas nackdel så länge de stod ekonomiskt starka och kronan oroade sig för att de skulle fly till rikets fiender. Men från de sista decennierna av -talet försvagades samernas ekonomiska ställning. Under de följande hundra åren utövade länsstyrelserna en tämligen oreglerad makt över samernas marker. Då urholkades rättigheterna. Oklara och närmast godtyckliga förhållanden präglade sedan den svenska statsmaktens hantering av samernas rätt till land och vatten fram till slutet av -talet då Lappmarken infogades i ett regel- och rättighetssystem, som i princip gäller ännu i dag. Den här uppsatsen uppmärksammar hur den svenska statens hantering av samernas rättigheter till land och vatten har avvikit från de principer som gällde för riket i övrigt. Perioden fram till -talet behandlas mycket kortfattat eftersom den har analyserats i ett annat arbete.3 Tonvikten ligger på -talet, särskilt jordeböckerna. De har inte behandlats av tidigare forskning. Jordeböckernas vittnesbörd måste fogas in i ett sammanhang som beaktar både häradsrättens och länsstyrelsens agerande. Därför redovisar uppsatsens första del hur dessa två instanser behandlade lappskattelanden fram till . Avsnittet bygger i hög grad på tidigare forskning, men med en del kom2 Detta kan ha stimulerats av att kronan styrde handeln (och därmed samerna) till ett gemensamt vinterviste i varje lappmark efter 1605. 3 Lundmark 2006.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=