RS 9

55 ställs här förutomde tre gammalkyrkliga symbola den Augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut. Man räknar med att det inte var förrän omkring år 1600 som den djupare omvandling i folklivet skedde som markerar medeltidens slut. Då börjar det gammallutherska sockenlivet ta gestalt. Kyrkorummet förändras, sidoaltare och helgonbilder försvinner till stor del och predikstolen blir ett framträdande och påkostat inventariumliksom de rymliga fasta kyrkbänkar där varjeförsamlingsmedlem har sin givna plats. Den nya gudstjänsten är en Ordets gudstjänst. Ändå sker ingen total brytning med de medeltida gudstjänstbruken i Sverige. Den svenska kyrkan övertog mer från den medeltida katolska än någon annan luthersk kyrka. Sammanfattning Somframgått var den svenska reformationen till sitt väsen rätt konservativ. Det är betecknande att den genomfördes genomen slags interimistisk toleranspolitik. I Sverige var det ingen social-ekonomisk kris somdrev fram reformationen. Inte heller rådde vid medeltidens slut något stort yttreförfall vad gäller kult och lära liknande det sompå kontinenten låg bakom kyrkokritiken och reformationen. Unionstidens politiska splittring och den svenska hierarkiens skickliga balanserande mellan den danska kungamakten och det svenska nationellapartiet hade givit den katolska kyrkan en självständig maktställning. Den hade lyckats hävda sin privilegier och skydda sig mot politiska och ekonomiska övergrepp från statsmaktens sida. I Sverige var libertas ecclesiae-idealet mer levande än i de flesta andra länder vid denna tid. Även mot kyrkostyrelsen i Rom hade man lyckats hävda sin självständighet. Sverige hade här dragit fördel av sitt avlägsna läge, som bidragit till att man undgått de värsta skadeverkningarna av den påvliga centralstyrelsen. Det var alltså först när kyrkan börjar engagera sig i kampen mellan det unionsvänliga och det nationellapartiet och där följer rådets danskvänliga linjesomproblemen börjar. Desomvill ha ett självständigt Sverige tvingas då också vända sig mot den katolska kyrkans företrädare. De reformatoriska tankarna somvid den här tiden sprids från Tyskland blir då ett alternativ. Den nationella frigöringen och antagandet av den reformatoriska läran kopplas samman i propaganda och politik och blir utgångspunkt för ett nytt svenskt självmedvetande, som kommer till full utveckling under Gustav II Adolfs tid. Idéen om det konfessionshundna arvriket växer fram Då Gustav Vasas äldste son, Erik, skulle överta riket fanns ännu ingen utbildad praxis för hur det skulle ske. Att Sverige numera var ett arvrike somtillföll den äldste sonen medan de yngre bröderna förlänades med hertigdömen stod fast genom arvföreningen och bekräftades genom Gustav Vasas testamente. Men

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=