167 läroordningar, försök att så ändamålsenligt som möjligt framställa rättsstoffet. Ordet »system» betecknade länge endast en lärobok, som behandlade en vidsträcktare del av rätten/^ Därför förekommer i framställningar av den positiva rätten endast spridda yttranden omdet använda systemet. Vid en undersökning av rättssystemen under denna tid är man helt hänvisad till dispositionen i läroböckerna. Dä Stig Jägerskiöld har behandlat förutsättningarna för och orsakerna till receptionen av utländsk rätt i Sverige-Finland under 1600-talet,kan jag omedelbart börja med en analys av rättssystematiken i den juridiska litteraturen. Johannes Loccenius’ (1598—1677) »Synopsis juris privati ad leges Sueticas accomodata», vars första upplaga utkom är 1648, är den första systematiska framställningen av den dä gällande svenska rätten. I samband med tredje upplagan är 1673 utökades verket med en offentligrättslig del »Synopsis juris publici Svecani».'^^ Följande är publicerades riksrådet Claes Rälambs (1622—1698) »Observationes Juris Practicae. Thet är Åthskillige Påminnelser uthi Rättegängssaker»'^^, ett verk, somenligt författarens förordvarit färdigt redan är 1652. Slutligen utkom är 1676 Claudius Kloots (omkr. 1612—1690) »Then Swenska Lagfarenheetz Spegel», somdock av Almquist betecknats sommindre betydande än Loccenius’ och Rälambs verk."*^ Även vid den nygrundade Åbo akademi publicerades läroböcker: Michael Wexionius’ »Brevis eisagoge ad studiumjuris civilis Sveco-Romani; cumcollatione utriusque, secundumtriaobjecta» (1650) och Jacob Chronanders »Fasciculus juridicus» (1651), en kommentar till Digesterna, vilken enligt titelbladet också behandlade ämnet »cumcollatione juris Svecani»."**^ Den i den ovannämnda litteraturen tillämpade rättssystematiken uppvisar flera gemensamma drag. Indelningen i privaträtt och offentlig rätt nämns i alla verk, varvid man dock främst nöjer sig med att anföra det berömda Ulpianuscitatet i Digesterna."*^ Privaträttsbegreppet är omfattande. Till privaträtten räknas även straff- och processrätten, medan den offentliga rätten närmast motsvarar vära dagars författningsrätt. Inom privaträtten är den romersk-rättsliga ■” Schroder s. 86 f. och 99 f. *'* Jägerskiöld s. 29 ff. Här användes Synopsis juris privati, ad leges Svecanas accomodata, 3. uppl., och Synopsis juris publici Svecani; båda Gothoburgi 1673. Om Loccenius, se Jan Eric Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, Stockholm 1946, s. 22 ff. och 111 ff. Här användes 2. uppl., Stockholm 1679. Om Rälamb, se Almquist s. 26 och 150 ff. Almquist s. 26. Omdessa verk, se Otto Brusiin, Rechtsvergleichung in binnland im 17. Jahrhundert, Festschrift Rheinstein, I, Tiibingen 1969, s. 239 ff. och Wexionius-Studien I —II, Turku 1968—1971. Loccenius, Svnopsis juris privati s. 1, Rälamb, Företal och Kloot s. 6 ff. Om Wexionius och Chronander, se Brusiin, Wexionius-Studien II s. 10 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=