166 slutet av 1700-talet.Det första betydande verket i denna genre var Hugo Grotius’ »Inleiding tot de Hollandsche Rechts-Geleertheyt» (1631), en framställning av provinsen Hollands privaträtt enligt ett modifierat Institutionessystem, i vilket moderna rättsdiscipliner, såsomsjö-, försäkrings- och växelrätt hade inarbetats.Ett även i Sverige-Finland mycket rådfrågat verk var David Mevius’ kommentar till den lybska rätten. Ävenden systembyggandenaturrätten är en nyföreteelsepå 1600-talet. Hugo Grotius’ storverk »De jure belli ac pacis libri tres» är ett första försök att systematiskt behandla hela naturrätten. Redan i detta verk finner man delar av den privaträttsliga framställning, som senare återkom i »Inleiding».Den främste naturrättssystematikern under 1600-talet är dock Samuel Pufendorf. Enligt cartesianismens förebild var de naturrättsliga systemen åtminstone i principdeduktivasystem, utgående från några, helst endast ett, axiom.Dåman inte kan påvisa, att naturrättssystemen ännu i detta skede skulle ha påverkat behandlandet av den positiva rätten,"** är en närmare framställning av dessa system inte här påkallad. Innan jag går över till att behandla den svensk-finska juridiska litteraturen under 1600-talet, återstår några ord omde olika systemens natur. Ett rättssystemkan varaett logiskt, deduktivt system, ett system, somåterspeglar en i rätten immanent, metafysisk ordning, eller slutligen enbart ett lärosystem, en didaktiskt mer eller mindre lyckad disposition."*^ Omman undantar naturrättssystemen, är det tydligt, att rättssystemen under 1300- och 1600-talet endast var ■’*’ Luig s. 68. Hugo Grotius, Inleiding tot de Hollandsche Rechts-Geleertheyt, Amsterdam 1631. Verket består av tre böcker; I. (fol. 1 ff.) »Van de beginselen der Rechten, ende van der Menschen Rechtelicke Gestaltenisse»; II (fol. 13 ff.) »Van Beheering» och III. »Van Inschuld». De moderna rättsområdena har inarbetats i den tredje delen, dvs. obligationsrätten: sjörätt (111:20 osv.), försäkringsrätt (111:24) och växelrätt (111:45). Om Grotius’ »Inleiding», se ävenJ. C. Van Oven, Hugo de Groot’s »Inleiding» als Lehrbuch des römischen Rechts, Studi Koschaker, I, Milano 1954, s. 269 ff. David Mevius (Commentarii in Jus Lubecense libri quinque, 4. ed., Francofurti & Lipsiae 1700) delar upp rättsstoffet i person-, arvs-, obligations-, straff- och processrätt; dvs. efter ett modifierat Institutiones-system. Om Mevius, se Stintzing II (Munchen & Leipzig 1884) s. 112 ff. Se Van Oven s. 271 ff. Se Strömholm, TfR 1974 s. 237 f. ■*' Om naturrätten i Sverige-Finlands rättsvetenskap på 1600-talet, se Stig Jägerskiöld, Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid. Lund 1963, passim, och Bo Lindberg, Naturrätten i Uppslå 1655-1720, Uppsala 1976, s. 169 ff. Då Claudius Kloot i ett bihang till Then Swenska Lagfarenheetz Spegel, Göteborg 1676, behandlar våra skyldigheter emot Gud, vår nästa och oss själva, torde detta bero på Pufendorfs inflytande. Omolika system, se Going, Der juristische Systembegriff bei Rudolf von Ihering, Philosophie und Rechtswissenschaft (se not 3), s. 149 och Jan Schroder, Wissenschaftstheorie und Lehre der »praktischen Jurisprudenz» auf deutschen Universitäten and der Wende zum 19. Jahrhundert, Frankfurt a. M. 1979, s. 99 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=