1809 ÅRS REGERINGSFORM 13 eller av Rousseau.I sammanhanget må blott nämnas Johan Henrik Kellgren (1751—1795), Karl Gustaf af Leopold (1756—1829), Nils von Rosenstein (1752—1824) och Tomas Thorild (1759—1807). Den betecknande ordsammansättningen »frihetens och upplysningens heliga sak» stod levande även för senare författargenerationer.^^ En representant för »den äldre upplysningen» i vår litteratur- och kulturhistoria, Olof von Dalin (1708— 1763) förmedlar, som snart skall åskådliggöras, ett intressant och konkret samband med den statsrättshistoriska utvecklingen i vårt land under frihetstiden och med vissa idéer, som skulle få betydelse vid utformningen av GRF. Ytterligare må nämnas, att Axel Gabriel Silverstolpfe (1762—1816) — varomåtskilligt i det följande —gjort sig bekant icke blott somnaturrättslärd grundlagsstiftare och kommentator utan även som en framstående skald, vars bekännelse och hyllning till Friheten (Skalde-Stycke, 1809, Sthlm 1809) fått taga gestalt i nedanstående, från olika synpunkter synnerligen tänkvärda formulering: »O Frihet! skumma bild somuppstår för min syn! är du en bubbla blott, af färgor rik från skyn? Säg: eller är du den mitt hjerta tror så gerna, är du den lifvande, den hulda dagens stjerna?» 4. De första rättighetsförklaringarna Innan vi återvända till de antydda inhemska förhållandena under frihetstiden må emellertid noteras, att de första rättighetsförklaringarna av modern typ synas ha framkommit i vissa nordamerikanska delstaters författningar i slutet av 1700-talet, vilka enligt en tysk statsrättslärd tjänat »zum Modell aller grundrechtsschiitzenden Verfassungsstaaten».^^ Sålunda inleddes Virginias författning 12 juni 1776 med en »Declaration of rights», vari de uppräknade medborgerliga rättigheterna proklamerades som naturliga och allmängiltiga. I sammanhanget må nämnas, att Thomas Jefferson (1743—1826), Förenta Staternas tredje president och senare kallad »oavhängighetsförklaringens fader», 1769 hade erhållit säte i Virginias lagstiftande församling. Den som på amerikansk botten främst förkunnade Belysande är namnet på ett nytt »vittert gille», som grundades i Stockholm tre dagar efter Svenska akademiens offentliga instiftande, den 8 april 1786, nämligen »Witterhets—Samhället Ära och Frihet», under vars stadgar A. G. Silverstolpes namn återfinnes. Nils Gobom, Axel Gabriel Silverstolpe — Bidrag till belysning av hans personlighet och tidigare författarskap, akad. avh. Uppsala 1923, s. 140. Aug. Blanche, Samlade arbeten. Romaner V, Flickan i stadsgården, 4. uppl. Sthlm 1891, s. 336. Första uppl. av arbetet utkom 1847. Martin Kriele, Einfiihrung in die Staatslehre, Flamburg 1975, s. 119.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=