Gunnar Bramstång da meningen, att ingen inskränkning borde få ske i den skrivna kanoniska rätten, i synodal- eller provinsialstatuterna och ej heller i de privilegier eller gamla sedvänjor som hade införts till kyrkans förmån och som hittills hade iakttagits som världslig och kyrklig lag. Drygt ett decennium senare, 1454, protesterade biskoparna med anledning av konung Karl Knutssons konungsräfst mot varje ingrepp i kyrkans frihet, särskilt i fråga om domsrätten över densamma. De två herrskapens princip, dualismen mellan stat och kyrka, kommer under medeltiden flerstädes och vältaligt till uttryck. Den katolska kyrkans maktställning, dess segt tillkämpade »libertas ecclesiae» och dess »gamla friheter» kommo i stort sett att raseras genomVästerås recess och ordinantia 1527. På medeltidens fast murade fundament bygges emellertid även i fortsättningen vidare genom 16- och 1700-talens regeringsformer och konungaförsäkringar. Under sistnämnda århundrade kan måhända en viss förskjutning spåras i fråga omfrihetsbegreppets innebörd, ifrån en dominerande privilegiekaraktär i riktning mot en individuell, undersåtarna eller medborgarna i gemen tillkommande frihetssfär. Betydelsen av dessa observationer torde emellertid å ena sidan icke böra överdrivas, då en viss frihet i sistnämnda bemärkelse i icke obetydlig mån indirekt hade värnats i viktiga hänseenden genomden medeltida konungaedens löften till allmogen, närmast ordagrant återgivna i senare regeringsformer, eder och författningar. Å den andra sidan åter må väl kunna förutskickas, att det med hänsyn till den fortsatta undersökningen knappast kommer att framstå som särdeles förvånansvärt, om frihetstidens och den gustavianska epokens grundlagsskrivare visar sig ha rönt intryck och påverkan av de idéer som uppbära föreställningen om den individuella eller personliga friheten till viss skillnad från mera kollektivt betonade intressen av fri- och rättigheter, immuniteter och privilegier av skilda slag. 12 3. Ordet »frihet» ett honnörsord Den i det föregående tecknade, ytterst schematiska bilden av straffsystemets utveckling med hänsyn till olika former av frihetsstraff torde ingalunda vara ägnad att skapa någon fastare övertygelse om att det först 1809 funnits anledning att på detta område speciellt värna om »personlig frihet». Vidare kom det att dröja, innan frihetsstraffen helt lyckats uttränga kroppsstraffen. Ordet »frihet» förekom emellertid i skiftande sammanhang i tidigare statsförfattningstexter samt blev dessutom under 1700talets förlopp något av ett honnörsord, som kanske mer än något annat torde ha inspirerat samtida och efterföljande skalder samt skönlitterära och samhällsfilosofiska författare, de må nu ha varit påverkade av Voltaire
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=