175 Reflexioner kring Rodenproblemet sätt än i form av exportförbud på denna vara liksom på skeppsvist. Dessutom anger VmL naturaskeppsvisterna i form av mata och puyid mato,^-~ ett beteckningssätt som inte kan vara förenligt med leverans av spannmål eller korn. Att ledungsskeppen skulle medföra spannmål för bakning till bröd är inte troligt, även om ledungsskeppen sökte hamn för natten och bakning av denna anledning skulle kunna äga rum i land. Bakning måste dock anses vara en så pass tidskrävande procedur att man av denna anledning inte gärna kunde inrymma sådan verksamhet, i all synnerhet som det var möjligt att bereda bröd som kunde förvaras under inte obetydlig tid ombord, vilket bör ha gjort bakning onödig. Beteckningen pund mato talar emellertid för att man härmed avsett fläsk och smör, vilka angetts i detta mått och i denna beteckning ligger det huvudsakliga argumentet för att inte inräkna spannskatten i belästningen på de skattepliktiga bönderna. I SdmL finnes inte angivet vilka skatter som skola utgå. Motsvarighet till ULKgB 10 och VmL KgB 7 saknas alltså. I Add. 2 har den av Schlyter med B betecknade handskriften bestämmelsen att 24 pund skall utgöras med två tredjedelar som fläsk och en tredjedel som smör från varje hamna. För Nyköpings slottslän föreligger som bekant ett ingående redovisningsmaterial i de räkenskaper som Raven von Barnekow lämnat över sin förvaltning av länet under tiden slutet av mars 1365 till motsvarande tid 1367.*^-® Denna tidpunkt ligger något senare än vad som förutsatts vid beräkningen av skatterna i Uppland och Västmanland och — vad värre är — dessutom efter vad vi kalla digerdöden, vars inverkan på landets ekonomiska liv för oss är obekant men som inte kan negligeras. I varje fall medför denna omständighet att det är svårt att göra jämförelser mellan tidpunkter efter och före denna tilldragelse. I tabell 5 har under K utförts de hos Styffe BSH I, ss. 62—75 under varje hundare för åren 1365 och 1366 angivna skatteprestationernas slutsummor. Härvid har omräkning av kvantiterna för vete och spannmål av mig skett till spann, varvid använts formeln 1 läst=18 tön=108 spann enligt Sam Owen Janssons undersökning Mått, mål och vikt i Sverige till 1500-talet (i Nordisk Kultur 30, ss. 27 och 36) samt för fläsk och smör till lispimd, varvid 1 skeppund satts lika med 20 lispund (Nordisk Kultur 30, tabellen s. 55). För nöt, får och örtug gäller givetvis antalet. Omräkning har sedan skett till penningmark under tabellernas rubrik M. Priserna för de olika varorna är desamma somanvänts vidberäkningarna för övriga Svipioil-hygdev under första halvdelen av 1300-talet med för 12G 126 VmL KgB 7 § 5. VmL KgB 7 § 2. 128 Styffe BSH I, ss. 62—107. 127
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=