RS 7

Stig Jägerskiöld en av de svåraste frågor, som äldre rätts särregler skapat, ur världen. Den danska fiskerilagstiftningen följde i övrigt de klassiska huvudlinjerna, fritt fiske i saltsjön och strandägarens fiskerätt i sötvatten, dock med bevarande av äldre särrättigheter. Utvecklingen av rättsreglerna om fiskerätt präglas, som framgår av den ovan lämnade framställningen, i betydande grad av en motsättning mellan krav på enskild fiskerätt och fri fiskerätt. Åsikterna om fördelarna av den ena eller den andra lösningen har växlat. Ofta är de präglade av för tillfället härskande rättspolitiska betraktelsesätt, såsom fysiokraternas läror, liberalismen eller socialismen, men även av hänsyn till olika biologiska och tekniska förhållanden. Det är emellertid tydligt att icke vid något tillfälle en enhetlig rättsuppfattning kunnat läggas till grund för en reglering, som fullständigt genomförts i praktiken. Sida vid sida har levat sedvanerättsregler och stadganden i skriven rätt av alldeles annan innebörd. Sedvanerättsligt kan härvid en mera vittgående enskild fiskerätt ha uppkommit. Vanligare är dock att en fri rätt till fiske sedvanerättsligt bevarats i trots av författningarna. Till den splittrade bilden av rättslivet på fiskerättens område har bidragit den långtgående respekt för 1 sedvana och 2 tidigare vunna rättigheter, somvisats sedan medeltiden och ännu upprätthålles. 110 Sedvanerätt 1. Redan under 1600-talet togs under intryck av den romerska rätten stor hänsyn till sedvanerätt?^ Vi har ovan sett (s. 85) att Per Brahe med utgångspunkt i respekt för sedvanerätt såsom en exceptio a regula kunde hävda fri rätt till strömmingsfiske gentemot framträngande strandägarkrav på uteslutande rätt därtill. Hänvisning till sedvana möter ännu i 1734 års lag RB 1:11. I den naturrättsliga doktrinen var ståndpunkten en annan. Man eftersträvade nu enhetliga lösningar utifrån förnuftets krav, som även kunde rymma socialekonomiska värderingar. Men i verkligheten tog lagstiftarna ofta hänsyn till de rättsuppfattningar, som förelåg i orterna. I svensk rätt möter i vart fall hänsyn till lokal sedvanerätt under förarbetena till 1766 års fiskeristadga och i denna. Ett annat synsätt än 1700-talets rationalism dominerar rättslivet efter Napoleon-epoken. I den historiska skolan kom sedvanerätten till heders. Se Jägerskiöld, Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid (1963) s. 75 ff. Se t.ex. Stiernhöök, De jure sveonum et gothorumvetusto, s. 3 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=