121 JOHAN STIERNHÖÖK OCH DEN ROMERSKA RÄTTEN fundament, hvvaruppä decision sigh kan grunda, och een sädan doom framdeles wara androm till effterrättelse.» Stiernhöök betonar sålunda inledningsvis såväl den högsta instansens prejudikatbildande verksamhet som domares plikt att diima lika utan hänsyn till parternas sociala stiillning.^' Han är angelägen att ge ett programmatiskt uttryck åt en domareetik, som markant skiljer sig från den kritik, som efter den skytiske filosofen Anacharsis förebild uttryckts av Georg Stiendiielm — Stiernhö()ks kollega —i några rader i Hercules: »Sådan är ahnena lag; de Fattige fasna, besnärias; Stolte och store gå frij och slippa de trotzige Drottar». X;ir Stiernh()ök därefter söker vägledning för att finna det rätta svaret på den i målet aktuella frågan, vänder han sig. alldeles som Gustaf Roseidiane i nyss anförda yttrande, till den romerskrättsliga doktrinen. Då Hansson inte lämnat Portus nagon växel, »Sa kan icke heller Portus fordra dhesse päningar af Hans Hansson för någon skuldh antingen ex Contractu eller Delicto. Ty Hans Hansson var honom intet af något dhetta obligerat. Fölier fördhenskuldh att han dhesse päningar will haf:a af Hans Hansson fö)r hans blåtta låffwen och tillsäyelse skuldh: och kommer fördhenskuldh dhetta först i Consideration in genere. Om? och Huruwijdha een af låffwen och tillsäyelse kan obligeras och bliffua een annan skyldigh? 2. In specie; Huru dhenna Hans Hanssons loftwen och tillsäyelsse warit haf:r och om han dherutaf skall kunna debiteras att tagha 1.000 rdr utur sin pung och gifwa Portus.» Stiernhöö)k hänförde sig diirvid till den romerska rättens atskillnad mellan ]iaclum vestitum och promissio mula: »Hwad dhet förra anlangar. Om? och huruwijdha een af sin låffwen och tillseyelse kan obligeras och dragas för Rätta dhen samma att fullgöra? Så ähr dhen distinctio, som Jcti ( =jurisconsulti) giordt haf:a och allmänt haff:r sin usum in praxi (: om hwilcken ingen tillförende rört haf:r) wäl till att observera, inter i)actum sen promissionem nudam; och Pactum (: som dhe kalla:) vestitum, hwilken distinctio ehuruwäl hon synes nuirk och owan, ähr hon likwäl icke fåfängh: Hwarföre Jagh henne först fiirklara will och sedan bewijsa att hon icke allenast hoos annat folck och i wälbestälte Regementer dher jus Civ: Romanum " Dylikil förklaringar möter även i Svea hovrätts Codex rationuin.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=