122 STIG JÄGEHSKIÖLI) ioniple dheres eghen Laj^h ähr i bruk; uthan och jäinwäl boos oss l>adhe iii ]uaxi och effter gammal Lagh haf:r sin rum och (duingh.» Stieruh()()k slod sdlunda, liksom Svea hovrälls domare, på den slaudpunkfen. att den romerska riitten ej ägde omedelbar giltighet i vårt land. Han tilliimpade i stället nn den rällskälleteknik. som var vanlig på hans tid och ännu i olika sammanhang brukas,att man tolkar den inhemska rätten till (iverensstämmelse med den främmande. Men först gällde det för Stiernhöcik att klarlägga vad den romerska rätten i det aktuella hänseendet innehar: »Pactum eller promissionem nndam kalla dhe dher een uthan nagon synnerligh orsaak eller af någon plicht något enfaldeligen loffwar och tillsäijer. Detta (: säija dhe:) kan wäl ohligera een natnraliter. att han som een redheligh man må hålla och fullgöra hwad loffwat ähr såframt sådant icke ähr contra pietatem et prohos mores: Men icke (aviliter. att han i fall han dhetta icke giöra will må twingas genom någon rätt sådant att fnllgiöra. Pactum eller promissionem vestitam kalla dhe dhen när een sin Laffwen och tillsiiijelse giir fast och stadigh antingen strax medh tradition och fullbordan af dhet som uthiofwadt war. eller medli witnens tillkallandhe och undertäcknandhe. eller medh nagon skrifft (xdi revers, eller medh handfästningh. eller medh nagon Eedh. eller andra sådana solenniteter som Jus (avile cuiu.sq. nationis fordra kan. Dhetta säija dhe ohligerar hådhe natnraliter och civiliter. sa att man utaff ett sådant löffte kan draga een för hätta och tillhalla honom att fnllgiöra hwad loffwat war. och synes fundamentet till dhenna distinction dheraf härröra att såsom alla menniskor ähr i sina tanckar och förslagh mutahiles och kunna lätteligen ångra dhet dhe loffwa så haf:r Lagsens stifftare welat lijksom gifwa dhem rum och tijdh till att betänka sigh att icke straxt utaff ett omoghet radh eller löffte skulle (ifwerijlas och dragas till Process. Men lijkwisst att tides, som iihr vinculum .societatis humanae. skulle observeras, och hwar och een hålla hwadh uthloffwat war, hafwa dhe dhersom sådana lyfften woro solenniserade och sasom animo confirmato giordhe. statuerat att dhe då intet mehra ryggias eller rifwas skulle: uthan dhen som dhet giort hade wara hådhe civiliter och natnraliter skyldig dhet fnllgiöra.» I'fter denna analys av den romerska rättens regler (hergår Stiernhiiök till svensk rätt. Han vill nu visa. att denna överens- '- .Se t.cx. .I.K(;erskic)I.O, Folkrält och inomstatlii' rätt (la.ää).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=