svea hovrätt tet inrättats som en högsta domstol.44 Rikskammarrätten var den kejserliga domstolen inom det tysk-romerska riket. I 1614 års rättegångsordinantia kallades den nya domstolen ”wår Konungzlige Hoffrätt och öfwerste Doom uthi wår Stadh Stockholm”,45 och i andra handlingar från den första tiden kallas den omväxlande parlament, dicasterium, collegium, broderskap och hovrätt; det sista namnet efter inspiration från det tyska Hofgericht. Den kallades också konungsnämnd eller konungens högsta nämnd; den sistnämnda formuleringen fanns i 8 kap. 1 § rättegångsbalken till dess att nuvarande rättegångsbalk trädde i kraft 1948. Förekomsten avbeneficium revisionis och att kungen förbehöll sig rätten att vara högsta domare är känt från andra länder.46 Förhållandet mellan 1614 års rättegångsordinantia och 1615 års rättegångsprocess, där möjligheten att be om kungens granskning av hovrättsavgörandena lagfästes, är en av de mer omdiskuterade frågorna i svensk rättshistoria. Det har hävdats att det var en förändring som reducerade hovrätten till en mellaninstans, men det finns också tecken som tyder på att möjligheten till beneficium revisionis var avsedd att finnas redan från början.48 Efter tyskt mönster skulle en del av ledamöterna vara adliga och en del juristutbildade ofrälse. Det angavs i 1614 års rättegångsordinantia att riksdrotsen skulle vara hovrättens president, och övriga ledamöter skulle 44 Mia Korpiola s. 31 ff. Se till dessa typer av domstolar C.H. (Remco) van Rhee, ”Continental European superior courts and procedure in civil actions (11th-19th centuries)” i Olivier Moréteau m.fl. (red.), Comparative Legal History, Cheltenham: Elgar, 2019, s. 318 ff., samt Kjell ÅModéer och Martin Sunnqvist (red.), SuumCuique Tribuere. Legal Contexts, Judicial Archetypes and Deep-Structures Regarding Courts of Appeal and Judiciaries from Early Modern to Late Modern Europe, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2018. 45 10 § 1614 års rättegångsordinantia i Joh. Schmedeman, Kongl. stadgar, förordningar, bref och resolutioner…angående justitiæ och executions-ährender, Stockholm: J. H. Werner, 1706, s. 137. 46 van Rhee 2019 s. 325. 47 Sven A. Nilsson, ”Gustav II Adolf” i Svenskt Biografiskt Lexikonbd 14; jfr också Modéer 1971 s. 9 f. 48 Mia Korpiola, ”A Safe Haven in the Shadow of War? The Founding and the Raison d’être of the New Court, Based on its Early Activity” i Mia Korpiola (red.), The Svea Court of Appeal in the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives”, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014, s. 55 ff. på s. 75 ff., och Martin Sunnqvist, ”Insignia of Independence or Subordination? The Iconography of the Seals of the Svea Court of Appeal” i Mia Korpiola (red.), The Svea Court of Appeal in the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives”, Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014 (cit. 2014b), s. 355 ff. på s. 365 ff. 45
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=