inledning fokus på vissa yrkesgruppers eller personers betydelse för hovrättens utveckling.7 Utöver detta kan egentligen endast nämnas Ebbe Kocks kortfattade skrift till hovrättens 100-årsjubileum.8 Forskningslägetbeträffande hovrättens historia är alltså sådant att vissa delar har belysts på ett mera djupgående sätt, medan en sammanhängande berättelse om hovrättens utveckling saknas. Denna brist har vi försökt råda bot på i denna bok. Nyckelorden har varit kontinuitet och förändring. Inom ramen för denna framställning har vi fått koncentrera oss på vissa händelser. Den mer systematiskt orienterade historiken återstår att skriva. Martin Sunnqvist har haft huvudansvaret för perioden fram till flytten till Malmö 1917 och Kjell Å Modéer för tiden därefter. Vi har dock också bidragit med vissa textavsnitt i varandras delar.Avseende ämnen som behandlats i tidigare forskning har framställningen utgått från litteraturen, men i vissa avseenden har nya studier av källorna genomförts, när det gäller 1800-talet framför allt beträffande hovrättens inre arbetsformer. När det gäller 1900-talets senare hälft och tiden fram till i dag bygger framställningen även på intervjuer och samtal (oral history). I Hovrättstorgets markbeläggning finns ett antal rättshistoriska årtal, som markerar vissa särskilt viktiga händelser som har haft betydelse för den skånska och blekingska rättsutvecklingen. Dessa kommer att finnas som en röd tråd i boken. Utöver hovrättens utveckling och arbetssätt behandlas hovrättens byggnader samt ett urval föremål, personer och rättsfall som har haft betydelse för hovrätten. 7 Kjell Å Modéer, ”Från Helgeå till Öresund. Om Skånska hovrätten kring sekelskiftet” i Svensk Juristtidning1982 s. 273 ff.; Kjell Å Modéer, ”Om Skånska hovrätten som kunskapskontrollant” i 35 års utredande. En vänbok till Erland Aspelin, Malmö: Departementens utredningsavdelning, 1996, s. 185 ff.; Kjell Å Modéer, ”Mittermaier och bröderna Schmidt. Ett bidrag till 1800-talets interkulturella juristkommunikation” i Festskrift till Hans Ragnemalm, Lund: Juristförlaget, 2005, s. 233 ff.; Kjell Å Modéer, ”Christian Naumann – Redivivus. En juristbiografisk essay” i Festskrift till Rune Lavin, Lund: Juristförlaget, 2006, s. 143 ff.; Kjell Å Modéer, ”Karl Schlyter som ikon för Skånska hovrätten” i Skånska hovrättens yngreförening 100 år. Några uppsatser till ett jubileum, Stockholm: Jure, 2006, s. 113 ff.; Kjell Å Modéer, ”Skånska hovrätten i uppbrott. Om kontinuitet och förändring i en regional överrättskultur” i Blandade uppsatser. En vänbok till Lars-Göran Engström, Stockholm: Jure, 2009, s. 173 ff. 8 Ebbe Kock, Till Skånska hovrättens 100-årsdag. En minnesskrift, Malmö 1921. 28
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=