hovrättens grundande och åren i fortifikationshuset: 1809–1840 Hur fungerade då arbetet i hovrätten? Arbetet kretsade kring föredragningar av mål, som avgjordes på handlingarna. Den muntliga processen hade i hovrätterna successivt från mitten av 1600-talet och framåt ersatts avenskriftlig, ochförhör direkt inför hovrätterna blev sällsynta undantag. Det som kallades muntliga förhör ägnades mest åt utväxlande av inlagor inför hovrätten.283 Den skriftliga berättelsen enligt 22 kap. rättegångsbalken var central (se ovan avsnittet Hovrätterna under 1700-talet). Föredragningarna fungerade så att fiskaler föredrog brottmål och ledamöter tvistemål, varefter någon ledamot läste handlingarna i akten högt så att samtliga ledamöter kunde kontrollera att inget viktigt hade missats.284 År 1856 nämnde Louis De Geer en arbetsordning för Skånska hovrätten som justitiestatsministern Gyllenborg hade yttrat sig över,285 men ingen information om denna arbetsordning synes vara bevarad. År 1838 begärde Justitiekanslern att var och en av de tre presidenterna skulle, efter hörande av sin hovrätt, upprätta förslag till arbetsordning för hovrätten och överlämna detta förslag till Kungl. Maj:t för prövning.286 Detta synes inte ha lett till något resultat. Det fanns således inte före 1858 (se nedan) någon gemensam fastställd arbetsordning för hovrätterna. De bestämmelser som därmed ytterst styrde verksamheten var 1734 års rättegångsbalk, främst 8, 22 och 27 kap., tillsammans med en del kungliga brev och vad som ännu ansågs gälla av 1615 års rättegångsprocess.287 År 1815 reducerades, som nämnts, sammansättningen enligt 23 kap. 1 § rättegångsbalken från sju till fem ledamöter i mål som ”gick å liv och ära”, 283 Modéer 1982 s. 287 f.; Eric Bylander, Muntlighetsprincipen. En rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt, Uppsala: Iustus, 2006, s. 208, 242 ff., 256 ff. 284 Bylander 2006 s. 243 ff., samt se nedan avsnittet 1856 års presidentkommitté. 285 Riksarkivet, Justitiedepartementet, huvudarkivet, konseljakter, EIa:207, handlingar till statsrådsprotokoll den 14 september 1858, promemoria av Louis De Geer den 4 juni 1856. 286 Peter AdamWallmark, Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838, Stockholm: Eckstein, 1839, s. 526. 287 1615 års rättegångsprocess åberopas i Svea hovrätts remissvar betr. 1856 års betänkande, s. 64 (se nedan avsnittet 1856 års presidentkommitté). 115 Arbetsuppgifterna. 1828 års försök att göra en gemensam arbetsordning för hovrätterna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=