RS 22

»GtNOM RÄTTSHIST(.')R1EN, UTÖ\ KR RÄTTSHISTORIEN» disk systematik som är rättsvetenskapens kännetecken framför alla andra och, slutligen, 4. rättskälleläran som belyser förhållandet mellan rättsvetenskapen och övriga rättskällor. Med en sådan modell har en lösning av den ovan beskrivna problematiken uppnåtts. Rättshistorien har fått ett eget innehåll som motiverar dess självständighet samtidigt som inriktningen har en direkt syftning till de positivrättsliga studierna. I grundkursen ger framställningen av den juridiska metodlärans historia studenterna en unik insikt i de metodologiska förutsättningarna för den moderna rättsvetenskapen. I den obligatoriska doktorandkurs, som ingår i Stockholmsfakultetens forskarutbildning, står samma frågeställning i fokus, vilket innebär att undervisningen har fått en mer forskningsanknuten uppläggning. 57 4. Ett rättsgenetiskt perspektiv på rätten Av den ovan beskrivna utgångspunkten följer att det är omöjligt att försvara rättshistorieämnets ställning i juristutbildningen, omdet endast förmedlar rent historiskt lärdomsstoff. Omstudiet av rättens historia däremot inriktas på hur det rättsvetenskapliga tänkandet har utvecklats historiskt, kan ämnet ge ett värdefullt, för att inte säga omistligt, bidrag till kunskapen omjuriciikens metodlära i allmänhet. I kursen analyseras sålunda olika juridiska argumentationsmodeller, som förekommer i rättshistorien. Intresset har därvid fokuserats på gränsdragningen mellan metafysiska eller naturrättsliga respektive rättspositivistiska metodläror. Med argumentationsmodell förstås det sätt på vilket man inomrättsstudiet grundlagt och bvggt upp argumentationen. Det är således inte rättsinstitutens historia i sig som studeras, utan det är snarare den vetenskapliga grundsyn, somunder skilda epoker har präglat studiet av rätten, som står i centrum för uppmärksamheten. Studenterna skall efter genomgången kurs känna igen de olika argumentationsgrunderna och se konsekvenserna av deras tillämpning. Denna pedagogiska grundsyn styr kursens uppläggning i dess helhet inklusive examinationen. En undersökning av den juridiska metodlärans historia ställer frågan omden juridiska doktrinens karaktär och ställning som rättskälla i fokus, vilket i sin tur förutsätter en förberedande analys av rättskälleläran. Det är därvid ett medvetet val att utifrån den moderna rättsvetenskapens synvinkel studera den historiska utvecklingen. Man kan därför mycket väl säga att det är rättstudiets utveckling mot det moderna som utgör kursens ledtråd. Genom att ställa det »annorlunda» historiska mot det invanda »moderna» skapas en kontrastverkan, som gör dagens vetenskapsprobleniatik tydligare. Dessutom vinner man därigenom en bättre förståelse av det moderna rättstänkandets teoretiska utgångspunkt. T.ex. får innebörden och även betydelsen av den rättspositivistiska ståndpunkten en djupare dimension om man ställer den i relation till dess

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=